Mammaporträtt – Ester Nerfont – Del 1

993684_10153179908365591_1050295355_n

Äntligen kommer det första mammaporträttet här på bloggen! Det är fina Ester som svarat på frågor, så utförligt så jag har valt att dela upp intervjun i två delar. Här kommer första delen!

Namn: Ester Nerfont
Ålder: 24, snart 25
Sysselsättning: Förskollärarstudent och mammaledig!
Familj: Gift med Rickard sedan 4 år, har Ronja som fyller 5 i januari, Embla som nyss fyllt 3 och Freja som är 4 månader.
Bor: I bostadsrätt i centrala Lund

1002612_10153179907895591_1174061987_n

När fick du ditt första barn? Var det planerat?

Jag fick Ronja några månader efter att jag fyllt 20 år. Vi hade året innan pratat om ifall jag skulle sluta med p-piller eller försöka med någon ny sort, då den jag hade inte funkade alls för mig. Vi bestämde oss, trots att vi inte varit tillsammans med än några månader, att jag skulle sluta med p-piller och se vad som hände. Vi trodde att det skulle ta minst ett halvår innan jag blev gravid, men istället hann jag inte ens få en mens innan Ronja låg där inne och växte!

image-1

Har du alltid velat ha barn? Har du sett dig själv som ung mamma eller är det något som "bara blev"?

Ja, barn har alltid varit viktigt för mig, men så ung som jag var trodde jag inte att jag skulle vara. Jag har växt upp med skilda föräldrar och har alltid sett mig själv som ensamstående mamma, någon som klarar allt själv och lite "jag mot världen känsla". Men jag är väldigt glad att jag fått barn så tidigt då jag tror det är en fördel för mig längre fram!

Har alla dina graviditeter varit planerade?

Ronja var som sagt lite halvt planerad, Embla var planerad men då gick det också väldigt snabbt att bli gravid. Freja var helt och hållet oplanerad. Det fanns dock ingen tvekan om att behålla henne!

1230040_10153179905505591_1766273950_n

Du är ung trebarnsmamma, vad möter du för reaktioner?

Det är väldigt skilda reaktioner. Många höjer på ögonbrynen och blir nästan fientliga känns det som. Som att jag gjort allt på fel sätt liksom. I dagens samhälle är det nästan förbjudet att göra som jag gjort. Man ska först gå klart gymnasiet, sen ut och resa, leva livet och träffa massa olika killar. Sen ska man plugga och få en ordentlig utbildning, sen jobba några år och klättra på lönestegen för att sedan kanske börja stadga sig. Men först ska man vara gift, osv osv osv. Finns alltid många som tycker att man är dum när man gör som jag gjort.
Sen finns det de som är jämnåriga med mig, som undrar hur jag egentligen lyckats? Hur får jag vardagen att gå ihop? Många är imponerade och tycker det jag gjort är helt galet bra, om än lite ogenomtänkt.
Det är många platser jag känner mig ovälkommen på, såsom öppna förskolan där alla mammor som gjort som man "ska" göra sitter och pratar om hur hemskt det är med alla unga mammor som inte ens är torra bakom öronen.

Du har tre flickor, tog ni reda på vilket kön barnen hade under ultraljuden? Varför/varför inte?

Vi har alla tre gånger frågat på ultraljudet, om de har kunnat se vad det är för kön. Alla gånger har de varit lite osäkra men sagt att det nog är en flicka. Det gjorde vi nog mest av nyfikenhet med Ronja, men sen med Embla var det nog lite praktiskt tänkt också. Vi var väldigt neutrala med kläder när Ronja var liten men när hon blev lite större började hon välja kläder själv och då kändes det praktiskt att veta om man skulle spara på de rosa klänningarna eller om man skulle börja om. Vi har haft ett rätt neutralt tänk med alla tre barnen. Vi vill att de ska vara barn, inte tjej eller kille, förrän de själva kan välja liksom. Även om det nu är lättare att ta fram en klänning till Freja än det var att göra detsamma till Ronja.

1278192_10153179905275591_635055006_n

Hur du funderat, eller önskat att få en pojke eller spelar det ingen roll alls?

Vi trodde att Freja var en pojke, jag var nästan helt säker, så blev galet förvånad när det visade sig vara en flicka. Tror att Rickard nog gärna velat ha en pojke ibland, tre tjejer i tonåren kan bli spännande. Sen har jag väl alltid velat ha en pojke också av själviska skäl. Se om det inte är någon skillnad eller om man faktiskt gör annorlunda av automatik.

Vill du/ni ha fler barn?

Nä, fler barn kan jag inte säga att vi vill ha. Vi har varit beredda på att Rickard ska sterilisera sig nu efter Freja, men valde att köra på spiral första 5 åren så får vi se sen. Eftersom jag är så ung undrar många om en sladdis inte vore kul, typ om 10 år, men då känns det fel. Ronja är ju nästan vuxen då och kanske får barn tidigt hon också, vill jag då vara mormor samtidigt som jag blir mamma igen? Nej…
Men man kan aldrig veta vad som händer i framtiden. Som det känns nu, vill jag njuta av mina fina tjejer och så längtar jag efter att få jobba och vara ute i världen, har ju varit hemma alldeles för länge!

971792_10153179908250591_1739696607_n

0

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *