När man inte ens orkar ta hand om sina barn

Jag hatar känslan. Känslan av att vilja allt men orka inget.

Det är lördag och man vill ha en fin helg med sina barn. Göra saker tillsammans. Umgås, nu när de är på förskolan i veckorna och man bara ses på morgon och kväll.

Ta vara på tiden tillsammans.

Och så står man där, kl 14.30 på lördagen och har inte gjort något alls. Möjligtvis tjatat lite på sina barn och druckit några koppar kaffe. Skrotat runt och blivit på dåligt humör för att man inte får något gjort, varken med barnen eller nåt annat.

Så var det för mig igår. Och jag orkade liksom inte, varken i kropp eller huvud. Jag orkade helt enkelt inte ta hand om mina egna barn.

Men kl 14.30 bestämde jag att vi skulle gå en sväng till skogen, bara för att komma ut och iväg. Och när vi väl kom iväg träffade vi grannarna, som också skulle till skogen, så då gjorde vi sällskap. Blev en trevlig stund och barnen hade jätteroligt. Men jag var fortfarande slö, tom, orkeslös.

Typ tråkig. Där har vi det. Riktigt jäkla tråkig.

"Men det får man va ibland" säger ni då, jo det får man väl. Men jag vill inte va det. Jag vill inte ha känslan av att jag inte har lust med nåt, att inte vilja göra något med barnen. Eller utan barnen för den delen.

Igår ville jag bara gå och lägga mig och sova.

I dessa sammanhang toppas allting dessutom av dåligt samvete - varför skaffar jag barn om jag inte ens vill va med dem?

Typ.

Så blir allting ännu värre och missnöjet är totalt. Istället för att gå och sova vill man försvinna helt. För nu är man inte bara en tråkig mamma utan en riktigt dålig människa.

På kvällskvisten tog jag mig dock samman och bestämde mig helt enkelt för att bli lite roligare. Så då blev jag det de sista timmarna. Men det kändes fortfarande som att jag slösat bort nästan hela dagen. Blä.

Men.

Man måste ju blicka framåt, kan inte fastna i sånt därnt. Det blir ingenting bättre av. Så jag bestämde helt enkelt att jag får göra bättre idag.

Och det har jag redan gjort tycker jag. Barnen har fått god frukost, med frukt och russin, och sen fått kladda loss med glitterfärg och annat utan att jag fått psykbryt pga allt kladd. De ville göra ormar, blev ju superfint!

Och nu tittar de på La la land som är en favvo. Och klockan är precis 10 på morgonen. Inte dåligt tycker jag. 8 av 10 ger jag mig själv.

Nu är Bellan vaken och jag ska ge honom käk. Sen satsar jag på att va en bra och rolig mamma resten av dagen, och njuta av mina barn. För jag tycker ju faktiskt om att vara med dem, även om alla dagar inte är på topp.

8

2 thoughts on “När man inte ens orkar ta hand om sina barn

  1. Känner igen mig i känslan. Men tycker också att det låter som att du kanske behöver en personlig semester. Vilket kanske inte funkar nu när du helammar. Men typ bara du, ett hotell. Massa shopping, böcker, simning och promenader i fyra dygn utan alkohol och med läggdags 2130. Kanske du kan planera in en sådan helg till dig själv att se fram emot.

    • Åh det hade ju varit guld! Men att få till det.. hm.. vet inte hur det skulle gå till. Knappt vi klarar ratta detta på två vuxna 😀 Men nån gång ska jag få komma iväg och götta mig! Tack 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *