Månad: januari 2018

Så får jag barnen att äta

Min andra unge vill va med i köket, så himla kul! Visserligen har hon velat det innan också, men då har hon varit för liten. Det har liksom inte gått, hon är dessutom en sådan som gör lite som hon vill om man säger så..

Men i lördags när jag frågade Ennis om han ville vara med och lägga ihop lasagnen var det Idde som tjoade att hon ville va med, och det kändes som en bra grej för henna att va med på. Lägga lite plattor liksom.

Ennis fick förkläde och kockmössa, i 4-årspresent, som jag satt och knåpade ihop de sista två kvällarna innan hans födelsedag. Han är dock inte helt sugen på att använda det (fråga mig inte varför, jag tar det inte personligt men jag hade ju inte behövt sitta och svettas med magsjuka kvar i kroppen) men Idde älskar det! Så hon skulle såklart ha det på sig när hon skulle hjälpa till.

Och det gick jättebra, hon la sina plattor och höll reda på när det skulle vara köttfärssås och vit sås. Efter ett tag gav hon upp, men det var nog mest för att jag ville fota den mysiga stunden. Och när Idde tröttnar, då är det bara att rätta sig.

Inte för att det hade varit några problem med just denna maträtten - Men detta är mitt tips på hur man ska få ungarna att käka. Att de får va med i köket. Laga maten. I alla fall litegrann.

För vem vill inte veta vad man käkar liksom? Och tänk då på barnen som har mycket färre referenser kring mat än vad vi vuxna har. Ennis brukar tycka det är roligt att smaka när han själv varit med och lagat och jag hoppas att Idde också ska tycka samma. Mina barn är inte kräsna, men det finns en del grejer de inte vill äta eller ens smaka.

Så testa!

Vad jobbig! tänker ni. Men det är faktiskt inte det. Visst, det tar lite längre tid, men det kan det va värt. Och de behöver inte va med hela tiden. Givetvis tycker inte jag heller att det är tillfälle alltid, men oftare än vad jag trodde att jag skulle tycka.

Och som en bonus lär sig barnen vad mat är, och hur man ska hantera mat. Man kan ju inte begära att ens tonåring ska veta att man inte kan gegga fritt med rått kött eller kyckling om man inte lärt dem det. Så det är ju bara bra att börja i tid.

Smaklig måltid!

9

Mitt Bästa Jag & Vårt Bästa VI

Vad säger ni, hur stor roll spelar egentligen kläder när det kommer till framgång?

Jag tror det är skitviktigt. Inte så mycket för att andra ska glo och bedöma en - Nej snarare för att det bidrar till den egna känslan av "Fan vad snygg jag är, jag sträcker på mig, jag är jäkligt snajdig, jag är en winner och jag lyckas med det jag gör".

Jag har nog en rätt knasig klädstil.. har aldrig förstått det där med att "den är fin på dig, men jag skulle aldrig våga". Vaddå våga? VAD SKA HÄNDA??

Nåväl. Jag trivs i alla fall väldigt bra i min knäppstil och nu, när jag kan använda mina kläder igen, kan jag ba gå bananer på roliga kläder. Och då bliiiir jag liksom lite gladare, lite roligare, lite mer bekväm och avslappnad, lite tryggare och lite mer boss.

För jag blir liksom mitt bästa jag.

Och här har vi en till som skärpt till sig lite. Just på bilden har han en hoodie.. men han har liksom kärat ner sig i kostymbrallor och pyntiga t-shits och skjortor. Och skor sen. Gympisarna står mer och mer i hallen för att ge fötterna chans till lite tjusigare dojjor.

Och det går ju helt i linje med mina tankar om framgång... Vi blir tillsammans, om möjligt, ett ÄNNU bättre team.. Johan och Jag. Tänk att jag får lov att ha honom som både arbets- och kärlekspartner. Och tänk att vi är så jäkla bra på att jobba ihop. Tillsammans maxar vi kreativiteten och skulle kanske kunna leva på att sälja bra idéer 😀

Nu har vi kört ihop två dagar och är så synkade att vi knappt behöver prata med varandra. Folk kanske tror vi är ovänner.. men det är vi inte! Men vi har liksom slagit ihop våra huvuden så väl att vi bara flyyyter.

Grymt. Måste bero på kostymbyxorna och min FANTASTISKA gula succéjacka!

6

Snabbfix – Leos rum! Annonssamarbete med DESENIO

Detta inlägg görs i annonssamarbete med DESENIO. Fortsätt gärna kika - det är ett fint inlägg!

Speciellt för er - Koden ”NYPONSTINA” ger 25% rabatt hos Desenio mellan 9-11 Januari* Koden gäller ej handpicked-/collaboration posters eller ramar. Passa på att fynda!

Vi bor fint, det gör vi. Men det finns smågrejer som behöver göras, som vi sällan får tid till. Till exempel att måla väggarna i Leos rum - De är riktigt risiga. Så när detta samarbete med Desenio dök upp kom vi på att vi kunde göra ett snabbfix av Leos rum. Såå himla bra!

Kolla här liksom.

Barnen hjälpte till att packa upp och sen skulle vi överraska Leo på kvällen. Han visste nämligen ingenting.

Vi beställde tre stora posters till Leos rum och varsin lite mindre till Ennis, Idde och Bello.

Bello gillade ALLA.

Och särskilt sin egen. Lammet är dessutom ganska likt Bello, eller vad tycker ni?

Vi valde stjärntecken till Ennis och Idde och lammet till Bello. Leo fick tre helt olika - En lite cartoon, en akvarell och ett fotografi. Vi tyckte att färgerna passade fint ihop och skapade en schysst mix. Det finns massa olika kategorier att kika bland i Desenios webutik och det finns verkligen fina posters för alla smaker.

Leos smutsiga vägg är fortfarande smutsig - Men nu ser man inte det, utan nu ser man tre tjusiga posters och fräsiga kopparfärgade ramar.

Ennis och Idde har varsin tavelvägg som jag fyller på efter hand, nu fick de nya stjärntecknen ta plats bredvid de andra tavlorna.

Och lilla skruttungen, som sover inne hos oss, fick sitt lamm ovanför sängen. Våra väggar är ju också dödstråkiga men nu blev Bellos hörna lite piffigare!

Johan filmade hela projektet - med uppackning, inramning och placering - och det kan man kika på här under! Där ser man också hur glad Leo blev för överraskningen och hur nöjd jag blev med att ha kunnat fixa fint så snabbt, enkelt och till bra pris.

12

Är krisen här nu? Jag fyller 30 år..

Är det så att 30-årskrisen har rullat in? Eller är det den där grejen att man vill "hitta tillbaka till sig själv efter alla ungar man fött" osv..?

Jag vet inte. Skitsamma egentligen.

Denna kroppen fyller då alltså 30 år nu i slutet av januari - Smalare än någonsin. Vet inte hur det gick till riktigt, men allt ba rann av. Bebisen har väl tagit det antar jag. Men jag är ju rätt sladdrig, inte så fast precis. Får träna upp mig lite så jag får en starkare kropp. Jag vill ju inte va en klenis, även om det känns väldigt skönt att va smal när man burit massa tunga ungar i sin kropp under ett gäng år här nu.

Varför kris då? Jo jag har väl börjat tycka det är skoj med utseende igen. Klä sig. Fixa håret i roliga frisyrer. Börjar fundera över en ny tatuering. Vill posera i konstiga vinklar och se sådär svår och mode-snygg ut.

Och jag vet inte om det är en kris, att jag börjar känna mig gammal och därför måste klä mig ungdomligt igen. Typ. Men jag tror inte det. Känner mig inte gammal. Ser inte heller gammal ut. INTE FÖR ATT 30 ÄR GAMMALT ÄNDÅ LIKSOM. Men ja.

Jag har i vilket fall klippt håret i fräsig frisyr och har snaggen på utväxt. Inte för att jag inte vill ha snagg, utan för att det snaggade området hade krupit så långt upp så det nästan möttes på mitten uppe på huvudet. Så planen är att snagga igen när håret väl vuxit ut. Men vi får se, jag kanske har hunnit växa till mig tills dess.

Sen färgade jag det gult. Med lite rosa och orange. Men mest gult. Det är lite svårt att fånga att det är SÅ GULT på bild, men det ÄR gult. Och så jäkla snyggt. Gjort det själv.

En bra grej är att jag för en gång skull har en önskelista inför 30-årsdagen! Helt plötsligt kom jag på massa grejer, tex:

- Kortare morgonrock, i nåt tunt bomullsaktigt material, med smala ärmar så man kan diska och göra grejer utan att fastna eller bli genomblöt om ärmarna.

- SPA. Jag behöver SPA. Gärna med massage. Skulle va mysigt att komma iväg med Johan bara, men jag ammar ju som bara den fortfarande så det får ju bli en kortis på några timmar. OM jag nu får detta.

- Halsband/armband/annat smycket med barnens bokstäver. Hade två halsband med E och I men de är helt jäkla borta. Har förlagt dem vid inspelning när jag varit tvungen att ta av för myggans skull. Så otroligt störigt, men istället för att lägga energi på det önskar jag mig nya.

- Nytt armband av läder och såndär tenntråd ni vet. Har ett som börjar paja. Det har inte känns så kul att använda heller på några år men nu känner jag för det. Önsk på den.

- Tatuering. Jag vill göra nåt som har med mina ungar att göra. Riktigt klyschigt, jag vet, men jag står för det. Men det blir symboler, inte bokstäver eller hela namn.

- Peng att handla konst för. Jag har några favoritkonstnärer på Österlen som vi brukar besöka på konstrundan på våren. Skulle vilja köpa nåt någon gång. Kanske är det nu.

Där hade vi det! Finns mer jag vill ha, om jag ska va ärlig, men man får ju stilla sig lite.

Nu måste jag jobba lite kväll här. Det är mycket på gång, men det blir för långt att skriva om idag. En annan dag vänner. Kram på er.

12

Det STORA inlägget om den hysteriska julen

Hej hopp det har varit JUL! Hur länge som helst kan man tycka, samtidigt som det gick i en rasande fart och plötsligt bara var förbi.

Jag erkänner på direkten att slutet av november och hela december har varit katastrofalt snurrigt och jobbigt med sjukdomar, oro, inställda firanden och besvikelser. Jag har njutit till viss del men mycket energi har tyvärr gått till allt det här onödiga gojset.

Men här kommer i alla fall en jädrans massa bilder från vårt utdragna julfirande. Tryck gärna på hjärtat längst ner ifall ni tycker det såg ut att va mysigt!

I början av december åkte jag och barnen ner till Skåne för att va med på årliga pepparkaksbaket med släkten i Ystad. Barnen ÄLSKADE det.

Och jag hade fortfarande LÅNGT hår! Herrejisses vad man vänjer sig snabbt vid sin nya fräsiga look.

Sen blev det försenat födelsedagsfika för Ennis som fyllde 4 fantastiska år i slutet av november. Fördelen med att ha julfika två veckor innan julafton är att man kan bjussa på lussekatter och peppisar - Lätt som en plätt! Och några köbetårtor dårå.

Barnen fick en julkalender i år, även om vi började några dagar sent pga Skånevistelsen. Jag hade hittat mycket grejer, till bra priser (jippi), på barnmässan och varvade med plusplus. Dagen innan lucia fick de såklart varsin lussekatt från Bombadill design.

Billow fick smaka. Han fick inga egna paket detta året pga så liten, men nästa år får det väl hänga tre per dag. Hjälp. Måste tänka till. Har typ ett år på mig. Tur.

Årets julakrans blev sånhär - Riktigt bra till slut med andra ord! Varför inte dinosaurier liksom? Passar överallt.

Den 21 kom mina föräldrar upp och vi firade min mamma som fyllde år.

Mer tårta.

Så kom julafton! Paket under granen och förväntansfulla barn. Min bror hade kommit upp dagen innan och Johans bror Pelle och hans Karin (och hennes Linnea) kom på lunchen och åt gröt. Sen var det Kalle och fika, lite matfix, tomte och sen käk. Vuxenklappar öppnade vi sent på kvällen när barnen sov.

Glada barn som fick My Littel Pony, Playmobil sjörövarskepp, Aladdindocka, Elsadocka bla i sina paket <3

Julkort fick vi inte iväg några - Men vi blev glada för de vi fick! Här är julkortet vi skickade för två år sen. Alltid nåt.

Så kom nyåret och utmattningen var total. Närå, inte riktigt. Men som vanligt blev det hemmafirande med oss själva pga orkar aldrig planera något annat. Men det var såklart himla mysigt och vi käkade gott och kikade på fyrverkerierna genom fönstren där uppe. Bello sov medan vi andra skålade in det nya året.

Så vad händer nu 2018? Det vet man såklart inte, men det finns planer, drömmar och mål. Men det går givetvis inte att trycka in i detta orimligt långa inlägget - Så det kommer sen!

Detta var vår jul och nu tar vi nya tag och längtar till nästa jul som jag tänker ska bli något mindre hysterisk. Hoppas.

36

© 2018

Tema av Anders NorenUpp ↑