Nu har vi fattat beslut

Äsch. Man ser ju i mina ögon att det är lite halvjobbigt just nu. Och just idag, när jag tar denna bilden, har jag dessutom massiv huvudvärk och extraslag på lilla hjärtat där innanför det ribbade linnet (som för övrigt bara glider upp över magen hela tiden).

Men ja. Ni som kollat på mina stories vet redan, men vissa kanske inte har sett. Vi har fått fatta ett beslut, Johan och jag, om att göra oss av med vår lokal i stan. Vi bestämde ju oss egentligen redan innan sommaren, men sen fick vi nya idéer och bestämde om. Vi ville ge det en sista chans. Göra om lite och prova några nya grejer. Nu när jag skulle kunna börja jobba lite mer på riktigt, utan att ta hand om barn samtidigt om dagarna.

Men som ni vet har hela hösten varit kaos. Idde har varit dålig till och från, legat inne på sjukhuset i omgångar och till slut opererats. Bello skulle skolas in och även han opereras och allting drog ut på tiden flera månader pga alla sjukdomar barnen åkte på. Julen kom och sen januari, och vi åkte på ännu mer. Influensan i två veckor.

Och jag vet att vi inte är ensamma om att va mycket sjuka, det ÄR så under småbarnsåren, men det går inte ihop med vårt liv som egenföretagare. För den sista lilla chansen som fanns för mig (och oss) att skapa något hållbart här i fina lokalen, den försvann. Jag har inte haft möjlighet. Och det är lätt att skylla på andra faktorer, inte ta ansvar själv, men ni anar inte vad jag har försökt.

Men livet verkar vilja något annat för oss nu. Och då är det dags att sluta streta emot.

Så vi bestämde oss förra veckan, och igår berättade jag för Vanja att vi ska sälja. Vanja har ju alldeles nyligen flyttat in och skapat så himla fint uppe på lilla loftet. Och vi sa tre månader till att börja med, men jag tror att vi båda såg framför oss att det skulle bli längre. Vi ville ju få vår verksamhet att lyfta, men den har inte gjort det nu när det verkligen behövs och vi måste ta bort kostnader för att överleva. Så det kändes supersorgligt att berätta för Vanja som blev ganska besviken men ändå förstod såklart. Hon fattar ju såklart grejen, och ser hur jag har försökt kämpa för det här. Men det känns inte så kul att utöver att "lägga ner" en egen grej samtidigt påverka någon annans situation. Sen är jag säker på att det kommer bli bra för Vanja även fortsättningsvis, hon har ju en förmåga att göra det mesta till någonting fint <3

Nu rinner tiden iväg här, och jag måste hämta barnen på föris, så det får bli mer om min personliga kris lite senare. Men jag kan ju säga så mycket som att det känns som ett stort misslyckande just nu. Jag ville så gärna. Men det gick inte. Och jag vet att det inte mitt "fel", det är ingens fel, men det går helt enkelt inte att göra allt samtidigt. Och jag fattar ju det. Men jag vill inte att det ska va så. Och jag tycker någonstans att jag borde fått ihop det.

Men jag kan inte va 85% vabbande mamma och samtidigt va VD och försöka satsa nytt på ett företag som kippar efter andan utan buffert. Och Johan har inte kunnat satsa på företaget då hans främsta uppgift under sommaren, hösten och vintern har varit att försöka försörja familjen och få in pengar här och nu. Så han har tagit jobb på andra ställen för att vi ska kunna försörja oss när jag vabbat, varit på sjukhus och dessutom själv varit sjuk.

Så nu är det dags att sluta kämpa. I alla fall för det här stället. Och jag kommer skriva mer om vad just detta "stället" betytt för mig och varför min identitetskris nu blir ännu tydligare.

Men inte nu. För nu ska jag hämta barn. Och tur är väl att Ipren finns för nu vågar jag sätta mig i bilen igen efter den här jävla huvudvärken som äntligen lagt sig lite. Men jag kommer följa upp. Och jag vet att jag kan va rätt dålig på det ofta, men denna gången ska jag. Lovar <3

69

Så värnar jag om mitt eget mående – Lista! Plus dagens mini-föreläsning med Najell

Idag var en rolig dag med massa trevligt! Det började med att klockan ringde 05.15 och jag trippade upp, pigg som en lärka (not), och gjorde mig iordning innan barnen vaknade. Våra barn brukar aldrig käka frukost på förskolan men idag skulle jag lämna klockan sju eftersom jag skulle på event och prata om podden! Så det blev föris-frulle för barnen vilket då räknas som exotiskt och något extra sådär 😀

Sen satte jag bilen hemma och tog tåget in till NK där det skulle bli event med Najell som gör bärselar och sleepcarrier (om ni minns den där byttan som Bello alltid låg i när han var bebis). Jag kör ju typ ALLTID bil numera och det blir så tydligt när man hamnar på tåget. Fördelarna är att man kan lyssna på podd i lurar eller som idag, öva på sitt lilla tal. Toppen!

Men jäklar vad kallt det var. Jag är ju inte van att va ute nå längre stunder, om jag inte kör termobyxor i pulkabacken liksom. Så jag var ju för kallt klädd såklart. Men överlevde (uppenbarligen).

Väl på eventet var det trevlig frukost och härliga mammor som samlats för att höra om senaste bärselen OCH för att lyssna på mig ❤️

Jag pratade lite om anledningen till att jag startat podden, var idén kom ifrån och hur jag vill hjälpa mammor att värna om sitt eget välmående för att kunna va goda härliga föräldrar. En miniföreläsning på knappt tio minuter - Superkul! Och så roligt att få prata inför en liten publik, detta måste jag göra fler gånger ju!

Efter att jag fått mitt tredje barn, och en tid efter, slog det mig att jag BARA var mamma. Känslan var att jag endast fanns till för andra, och inte för mig själv. Det minsta. Efter att jag kommit fram till detta, och kört igång podden, har jag blivit lite bättre på att värna mitt eget mående - och jag tänkte lista tre saker!

1. Jag unnar mig en stunds ren njutning, en gång i veckan. Vad menar jag med det då? Jo, jag tar mig ett ordentligt bad, eller lång dusch, beroende på vad jag känner för. Med lyxiga schampon och skrubbar och krämer. Tar hand om mina naglar, mina fötter och min hud. Göttar mig i badrummet helt enkelt. Det är SÅ härligt. Och jag känner det inombords, utan dåligt samvete för att jag borde göra något ”nyttigt”.

2. Jag lyssnar på poddar eller tittar på program eller serier som jag gillar. Om Johan är hemma kan jag proppa snäckor i öronen och låta honom ta huvudansvaret för barnen, det måste ju inte va jag som har huvudansvaret för barnen bara för att jag är hemma. Och det tar oss till nästa punkt.

3. Jag har släppt lite på kontrollen när det gäller barnen, till Johan. Förut har jag haft svårt att göra det, vilket resulterat i att jag automatiskt blivit huvudansvarig för barnen och allt runtomkring dem. Nu bestämmer jag mig ibland för att bara släppa, och så får Johan ansvara för barnen. Det blir kanske inte exakt som jag gjort det, men det blir bra ändå. Och det mår både jag, Johan och barnen bra av tror jag. För vill man ha ett jämställt föräldraskap måste man se vad man själv har för del i det hela. Denna biten kan jag jobba ännu mer på, man jag har börjat och det känns riktigt bra.

Små steg men jämfört med förut är det stora förändringar. Jag är värd dessa saker och det är jag själv som har ansvaret för att verkställa.

Har ni något ni unnar er för att må bra och fungera?

Rolig dag idag, men nu är jag TRÖTT. Ska natta de stora små och sen förbereda morgondagens intervju. Fullt fräs.

Kram!

18

 

 

 

Framgång för podden och en oväntad gäst!

Oj! Bloggen! Fasen vad tiden springer iväg numera. Har ju inte skrivit sen min födelsedag förra veckan. Äntligen är vi friska från influensan, sånär som på lite hosta ibland. Men det var en riktigt sten i huvudet kan man säga. Fy fasiken.

Det är ju tisdag idag och det betyder nytt avsnitt av Inte bara MAMMA! Eftersom jag varit sjuk har det varit lite knivigt att boka intervjuer så jag var lite smått nervös inför gårdagen då jag skulle intervjua tisdagens gäst kvällen innan publicering. Och ja... det blev inställt!

TUR då att min käre make Johan Romin var fri och kunde hoppa in som min tionde gäst! Jag har tänkt att han ska få va med i ett avsnitt, det är dessutom flera av er som önskat det, men egentligen hade jag planerat det till lite längre fram. Men nu passade det ju jättebra med inhopp och det var riktigt roligt att intervjua honom och ställa nyfikna frågor. Väldigt spontant blev det 🙂

Ibland känns det som att han är lite doldis i mina kanaler så om ni är nyfikna på vem jag är gift med måste ni ju bara lyssna på veckans avsnitt <3

Ni hittar det i podcastappen som vanligt och här under såklart.

Idag fick jag dessutom lite nya poddbesked som känns roliga och spännande! Ska berätta när allt är klart 🙂 Och imorgon pratar jag om podden på ett frukostevent på NK. SÅ himla roligt att podcasten börjar komma igång och att fler börjar få upp öronen för den!

Kram på er!

24

Hur blev nu min födelsedag..?

Idag är det min födelsedag. Och ni som följer på Instagram vet ju vad jag skrev om det igår.. att jag inte gillar att fylla år sådär värst mycket. Har ni missat kan ni läsa här.

Men hur blev dagen idag då? Födelsedagen.

Jo den blev ju såklart bra. Och ganska vanlig. Johan jobbade på SVT och pussade mig grattis-och-hejdå-du-får-sova imorse innan han stack. Jag och barnen är nästan friska, sånär som på hosta, men morgonen är rätt tung för min del. Så jag sover gärna. Bara det var ju en present i sig kan man säga.

När jag och barnen kom ner vid halv nio hade Johan satt fram presenter som jag sen öppnade när det blivit lite lugnt (dvs typ kl 14.30 på eftermiddagen). Jag är hemma med barnen veckan ut pga influensan så vi har haft hemmadag och varit en snabbis i affären för att handla mat och semelgrejer till kvällen.

Klockan 16 kom blomsterbud från min fina svärmor Sonia! SÅ underbart med tulpaner. Det är verkligen det bästa med att fylla år denna årstiden, att man får tulpaner!

Vad var det i paketen från Johan då?

En superfin magväska från Carin Wester och...

... den här underbara tröjan. Också från Carin Wester. Jag och Johan är helt överens om att hon gör kläder som är helt min stil just nu (förutom ibland när jag flippar helt), men klassiskt med en personlig twist. Och det är roligt med Johan, för han köper nästan alltid kläder som jag inte skulle köpt själv, men som jag sen trivs jättebra i. Jag skulle nog aldrig köpa en tröja i denna färgen själv, men OJ så fint jag passade i den! Om man får säga det själv..

Idag är första dagen som jag känt att jag velat visa mig på bild. Förutom influensa har jag nämligen haft fyra munsår på höger kind och under näsan. Inte så jävla roligt. Men nu börjar de ge sig och aldrig är jag så tacksam för mitt fejs som när stora munsår försvinner. Bara att kunna tvätta ansiktet ordentligt liksom.

Jag har det lite risigt med aptiten fortfarande och är mest sugen på sötsaker. Men det blev hemmagjord pizza ikväll och sen semlor som vi gjorde på eftermiddagen och kvällen. Johan käkar inget vitt socker så han fick en specialare med banan och rawboll.

Bordsskick.

Så ja, det blev en mysig födelsedag. Framför allt har jag haft lite bättre tålamod och mående idag så det blev en fin dag tillsammans med barnen. Men den har inte skilt sig så mycket från en vanlig dag. Och det är väl bra. Antar jag.

Kram på er!

32

Vilka färger är mest jag och Johan? Min amatöranalys efter träffen med Annika R Malmberg Hamilton

Men hallå alla fina följare och läsare och lyssnare och tittare (fan vad många kanaler jag tramsar runt i egentligen). NÅJA! Nu har jag släppt poddavsnitt igen efter en veckas frånvaro, ja ni vet ju varför. Denna hemska influensan alltså.

Jag tänker att man har mest ut av detta inlägget om man första gjort något av följande:

  • Lyssnat på senaste avsnittet av Inte bara MAMMA, med framgångsexpert Annika R Malmberg Hamilton. Om ni inte hunnit - Gör det HÄR eller i podcastapp.
  • Läst någon av Annikas böcker, gärna den senaste "Make it work"
  • Har lite kännedom om Insights discovery, eller färgerna i alla fall, sen innan.

Jag är  bekant med Annika sen många år tillbaka, har jobbat en del med henne och känt till det här med färgerna sen 2013 ungefär. Det var ju inte lika utbrett då, nu känner väldigt många till detta med färgerna. När man lyssnar på avsnittet börjar man ju helt automatiskt klura på vilka färger ens partner har, ens barn, föräldrar och vänner – kanske arbetskamrater. Och så vilka man själv har! Och jag tycker att uppfattningen om mig själv, och mina färger, har förändrats över tid. När jag lyssnade på Annika första gången, 2013, trodde jag att jag helt klart var en eldröd person, med inslag av solgult. Nu ser jag det annorlunda.

Ibland är det några av er som frågar om min och Johans relation, hur vi får det att funka och håller den sk gnistan vid liv (eller är det lågan? Jag vet inte. Skitsamma vilket). Här kommer i alla fall en liten sån amatöranalys av mig och sen Johan, och därefter vad jag tror är våra svagheter respektive styrkor i relationen. Hoppas ni tycker det är kul!

Jag skulle säga att jag har mest solgult, en aning mindre av det havsblåa och ungefär lika mycket, eller lite mindre av eldrött. Skogsgrönt är inte riktigt min färg, om jag ska va ärlig. Det gula i mig syns genom att jag gärna står i centrum, inte har några problem med att synas och höras. Jag är ofta spontan och positivt inställd och hoppar gärna på nya projekt. Om jag har sökt ett jobb på annan ort har jag inom loppet av en halvtimme letat upp vilket hus vi ska köpa på nya orten, hur vi ska lösa det med pendling första tiden och vad som behöver göras inför försäljning av huset vi bor i nu. Spontan och sugen på nya idéer med andra ord.

Den blåa sidan i mig är väldigt bra att ha som motpol då jag efter en idé är ganska bra på att planera ordentligt för genomförandet (ibland så mycket att jag aldrig kommer till kritan och GÖR), men listor är helt klart min grej. Jag gillar struktur, ordning och reda och att organisera. Och ni följer vet att vårt hem gärna är uppochnervänt och ganska stökigt ganska ofta – men om man har tusen bollar i luften, som jag har, måste man göra avkall på vissa grejer. Det blåa hos mig har förr i tiden gjort mig ganska oflexibel, men den biten har jag övat på. Speciellt efter att ha varit gift med en man som är journalist. Det är snabba puckar och flexibilitet som gäller där. Och om man dessutom driver eget företag, och har massa barn ihop, är det ett måste att va flexibel.

Den eldröda sidan hos mig är den som säger KÖR! För när jag väl bestämt mig för att genomföra något, då brukar det bli så. Att ta körkort under sommaren för två och ett halvt år sen är ett sådant exempel. Jag bestämde mig, tog mina lektioner, läste teorin, gjorde proven och KLARADE DET! Så jag kan va effektiv som bara den ibland och suuupernogrann stundvis (när jag målar en vägg tex) medan min gula flummiga sida ibland får styra och låta saker skena iväg lite. Den eldröda sidan hos mig kan också ibland va lite dominant och inte kunna se andras perspektiv, eftersom jag vet att mitt är bäst.

Nåja!

Om Johan, min man, däremot ska måla en vägg är han klar på tre timmar med samma vägg som hade tagit mig tre dagar. Att maskera är ju bra, men man behöver inte va så petnoga, det viktiga är ju att det blir gjort. Om han ska måla en vägg kommer han ofta på det på morgonen samma dag som han vill göra det, och sen gör han det. Det är det gula och röda hos honom, där solgult är starkare och det eldröda något svagare. Sen har Johan en mycket större portion skogsgrönt än vad jag har. Han är otroligt inkännande och mån om andra människor. Det var den gröna sidan som talade så starkt till mig när jag bara kände att han var mannen jag ville ha barn med. Han värnar mycket om att vara tillsammans med de personer som betyder något för honom, men har också det solgula som gillar att stå i centrum och underhålla och informera. Om jag har dåligt med skogsgrönt i mig har Johan ganska lite av det havsblåa. Och det är ofta där vi krockar. Jag kan tycka att Johan är förhastad medan han tycker att jag ibland är omständlig och planerar för mycket. Johan är mer flexibel än vad jag är men också den som inte mår lika dåligt av oordning. Framför allt möts vi i våra solgula sidor, som nog är störst hos oss båda. Kreativiteten!

Vi älskar att vara kreativa tillsammans, har tusen idéer och är ganska bra på att tro på dem. Vi är spontana båda två men har ändå en förmåga att va realistiska. Den gröna sidan hos Johan gör att vi står våra barn lika nära känslomässigt, även om jag har spenderat mer tid med barnen. Han är otroligt mån om att stå sina barn nära och vårda relationerna till sina barn, så även det är en faktor till att vi trivs med vårt liv ihop. Även om jag inte har lika mycket skogsgrönt i mig som Johan, är jag också ganska bra på att läsa av och känna in vilket gör att vi gärna pratar och kommunicerar när något känns tokigt. En av våra styrkor.

Jag analyserar nu även mina barn för fullt såklart, men det drar jag inte i detta inlägget eftersom det redan är ett sjukt långt. Det får ploppa upp vid ett senare tillfälle helt enkelt.

Om ni inte redan gjort det – fundera lite på vilka färger som är dominerande hos just dig, din partner, dina barn och vänner. Det är himla roligt, men framför allt supernyttigt för att öka förståelsen för varandra. Och självklart ska ni ju läsa Annikas senaste bok ”Make it work” som handlar om färgerna i privata relationer.

Gillade ni avsnittet? KRAM

23