En riktig uppdatering kring Don Bello – 3 månader idag!

Här är han. Don Bello Lennart.

Har ni sett nå vackrare? Ja det har ni ju säkert, om ni har egna barn osv, men ändå. Jag smälter varje gång jag ser honom, han har verkligen tagit mitt hjärta med storm. Jag är så svag för honom att jag inte vet var jag ska bli av. Lille store gossen min.

Idag är han på pricken 3 månader - Det firade vi med väg, mät och vaccinering på BVC. Hur gick det då?

Bra såklart.

Vikt: 8510 g. Längd: 65 cm. Herre.

Storlek 68 i kläder och 4 i blöjor. Vart ska detta sluta?

Inte så konstigt att man inte kan bära honom på en arm lite sådär som man kanske kan med andra spädisar. Och inte så konstigt att man efter att ha konkat babyskyddet mellan ytterdörren och bilen har ont överallt pga överansträngning av konstiga muskler och blåmärken på höft och ben. Det går nästan inte liksom.  Snart får han börja gå helt enkelt.

Närå.

Sprutorna gick bra också, en i varje ben. Han skrek lite men sen blev det bra. Han är inte så pipig av sig den där Don Bello. Inte som mor sin som knappt kan se en spruta utan att kroppen skakar sönder.

Han är duktig Bello, nu kan han sitta så fint när man håller honom i händerna. Han ligger och kämpar med nacken när han ligger på mage och kan hålla upp huvudet riktigt bra. Sover gör han fortfarande supermycket om dagarna - och nätterna. Förra veckan sov han 6-7 timmar i sträck på natten, hela veckan.

Skönt att få sova men brösten flippade såklart ur eftersom han helammar och käkar som vanligt på dagen. Nu har han dock ätit lite oftare hela dygnet så nu är det lite lugnt igen för tuttarna. Vi kör helt fri amning igen, det funkar bäst.

Jag vet att bilden inte är skarp, men den är så gullig så jag kan inte låta bli.

Om jag glömt säga det så är vi nu helt fria från fler kontroller och undersökningar av hjärta, lungor och njurar. Allt ser helt enkelt bra ut och vi är heller inte oroliga längre. Han andas fortfarande häftigt ibland men det är ganska tydligt att det är för att han är uppspelt och verkar vilja mycket.

Han vill gärna prata och skratta men det är ju inte alltid det vill komma ut. Men han pratar mycket nu, och ler! Otroligt kontaktsökande och kommunikativ. Det är så fantastiskt att se och man blir aldrig mätt på det där, trots tre barn. Häftigt är det.

Nu ligger han och sover här i soffan bredvid mig. Ingen feber än, vaccinet ni vet, så jag tror han slipper. Lite rastlös här på kvällen bara, och säkert öm i låren. Men han är en kämpe min lille store Bello. Och som pricken över i, grädden på moset, i vår familj.

Fint det.

Kom ihåg att trycka på hjärtat här längst ner ifall ni gillar inlägget... och har läst hela vägen hit 😀

När vi var hos Lykke + Bellos hjärta

I lördags skulle vi åkt på kalas hos Lykke som fyllde 4 år. Men en timme innan vi skulle åka fick vi ett sms om att Lykke fått feber, att kalaset fortfarande skulle bli av men att det var förståligt om man avstod. Vi avstod.

Det kändes helt enkelt onödigt att riskera att dra på sig sjuka. Ennis blev jättebesviken och jag fick trösta honom en stund i knäet. Lykke var såklart också superbesviken men jag förstod det som att några ändå kom på kalaset, de utan bebisar kanske.

Men istället åkte vi och firade henne på tisdagen - Lycka för alla inblandade!

Vi ses otroligt sällan numera, men både barn och vuxna började leka direkt. Bara sådär.

Bellan och Nellan tog en lunch ihop. Gick hur bra som helst.

Johan fick låna.

Sen fick han sin egen igen. Och Fredrik fick sin bäbis.

Lykke och Ennis badade som bara den. Idde också efter en stund, när hon blivit varm i kläderna...

...Spindelmannen-kläderna. Och så fina fina Nell <3

Först ville Idde leka i lekrummet själv. Hon var liksom lite blyg och försiktig sådär i början, en sida vi sällan ser. Men den är helt okej den med.

Sen att man är bedårande till på köpet är inget minus precis.

Alla fick presenter till höger och vänster. Nell fick en napp-burk av oss, en som min mamma gjort. Lykke fick tre jordgubbar och en bok med Trolls. Våra ungar fick matchande shorts. Så gulligt (finns ej på bild dock).

Sen kom Emma med sina barn Silke, Louie och nyaste bebisen i sällskapet - Sid. Plötsligt var det fullt med typ likadana barn, och alla var nakna och badade. Helt omöjligt att hålla reda på vem som var vem. Bebisarna höll sig dock i varsin famn för att vara på den säkra sidan.

Sen kom vi på att vi såklart skulle ta bild på bebisarna på rad, sen upprepa varje år framöver. Får väl se om vi kan hålla traditionen men en första bild kunde vi få till, trots att Bellos ben var svåra att få med.

Bello 9 veckor och en dag, Nell 7 veckor och fem dagar och Sid 1 vecka och en dag.

Sen kom gosiga syskon och ville va med.

Vi åt alldeles för mycket onyttigheter och drack kaffe med havremjölk. Pratade och myste. Barnen hade superroligt och ville inte åka hem.  Men det fick vi förstås göra ändå för nästa dag skulle vi åka hem till Stockholm. Vi försökte få alla (bra) på bild men lyckades sådär.

Så himla fint med vänner.

Igår körde vi tillbaka till Stockholm, gick bra. Idag har vi varit på 2-månaderskontroll med Bellan och sen på ultraljud av hjärtat på samme lille man. Och det gick fint. Han vägde in sig på 7780 g och 61 cm och fick godkänt på BVC. Och ultraljudet sen - Det var bra! Pulsen har gått ner till fullt normal och hjärtat ser ut, och jobbar, precis som det ska.

Så. Himla. Skönt.

Inga fler kontroller. Älskade lille Bello.

Nu måste jag fortsätta packa upp och greja här hemma. Vi har ju varit borta i över två veckor så det är mycket grejer att ta itu med. Och klockan är visst typ tio. Men skitsamma, man får göra saker när man kan. Sen om det råkar va mitt i natten får det va mitt i natten. Just det, ska hänga en tvätt också... Godnatt!

Bedårande unge – Bello 8 veckor idag

Alltså HUR SÖT FÅR MAN LOV ATT VARA???

Bello, 8 veckor idag. Gick på storlek 3 i blöjor idag, jisses. Vet inte vad han väger, är snart två veckor sen vi vägde honom, men det är ju en bit över 7 kilo. Igår hade han sina fina kläder han fått av farmor Sonia, det blev så många gulliga bilder på honom att jag knappt kunde välja vilka jag skulle redigera. Och som ni märker blir det några stycken här.. men det får va så, han är ju så bedårande min lille store Bello <3

Fina kläderna från farmor Sonia. Newbie <3

Idag tog vi ett besök på vårdcentralen i Dalby för att visa upp Ennis eksem som visade sig vara svamp. Fick salva, handlade och åkte hem. Sen tog vi bilden till Dalby på eftermiddagen igen för att hämta mormor på jobbet och kolla på omgivningarna kring hennes förskola - En ekoby där det fanns höns som barnen hälsade på. Mer på Instagram stories om ni vill 🙂

Regler för Bello

Naturligtljus2 (1 av 1)

Det sämsta med vårt hus är ljuset. Eller avsaknaden av ljus. Vi har rätt små fönster, som dessutom sitter ganska lågt, och ingen genomtänkt belysning precis. Vi har liksom inte hunnit det. Och bara dimmer i köket.

Därför är det väldigt svårt att fota fina bilder inne hos oss. Detta blir ju då väldigt påtagligt när man är hemma hos mamma och pappa och ser ljuset i deras matrum. Wow. Det är så det ska va. Himla orättvist alltså.

Nåja.

Naturligtljus3 (1 av 1)

Idag har jag bestämt mig för att sätta upp lite regler för Bellan. Jag har kört på fri amning sen Bello föddes och jag tycker att det är bra att göra det i början. Bebben ska gå upp i vikt och man ska få igång allting, då ska man ge mat när bebis vill ha. Men nu behöver vi reglera lite - av två anledningar.

Naturligtljus4 (1 av 1)

Jag är lite rädd för att min bebis ska gå upp FÖR mycket i vikt, det blir ju jobbigt för honom liksom. Han äter ju då ganska ofta, men sen ibland går det flera timmar och då kommer vi till anledning nr 2 - Det blir för mycket bergochdalbana för mina tuttar. Mjölkproduktionen dras igång som attan ibland för att sen sina lite och då måste pojken dra igång det igen. Vilket resulterar i supermycket mjölk.

Så vi måste få lite kontinuitet här helt enkelt. Och vi har börjat idag, han ska få mat var tredje timme. Det har väl gått sådär tycker jag, han vill gärna äta lite oftare. Men vi får se här hur det går.

Avslutar med en bild som inte har med detta å göra alls. Hej!

Naturligtljus1 (1 av 1)

Läget med Bello och varför vi delar på oss

Bello7veckor_8 (1 av 1)

Igår var det 6 år sen jag och Johan blev ett par. Vad vi har hunnit med va? Helt sjukt ju. Men men, det är inte riktigt det inlägget ska handla om - Jag tänkte istället berätta lite om Bello och om hur vår sommar kommer bli.

Bello7veckor_2 (1 av 1)

Vår lilla stora pojke är nu sju veckor - Och väger nästan 7 kilo. Han var stor när han föddes och har fortsatt lägga på sig efter förlossningen. Han går upp precis som en bebis ska och följer sin kurva i både längd, vikt och huvud. Men som ni som följer vet har det varit en del oroligheter kring hans andning, att vi tyckt att han andas hastigt och ansträngt ibland.

Bello7veckor_13 (1 av 1)

Och vi har varit på akuten och kontroller. EKG och nu senast även ultraljud av hjärtat. Och plötsligt blev vi i torsdags skickade på röntgen av lungorna efter att EKG-läkaren tyckt att det var bra att göra, och då på en gång.

Bello7veckor_11 (1 av 1)

Det är alltså många turer och det är såklart oroligt för oss. Ultraljudet på hjärtat såg bra ut men han har något snabb puls, även om det är inom det normala. De tyckte att hans hjärta kämpar på lite och vi ska på återbesök om två veckor. Men lungorna såg fina ut och det känns skönt. Och hjärtat ser ut som det ska också.

Så de tror, precis om vi, att detta beror på att han är stor. Att han har lite mer kropp att kämpa med. Men vi vet ju inte än, och vi vet inte om det ska göras något liksom. Jag försöker att inte tänka så mycket på det, jag kan ju ändå inte göra något just nu, men det ligger ju såklart där som en oro.

Bello7veckor_19 (1 av 1)

Den här senaste turen förra veckan, med plötslig röntgen och besked om att hjärtat "jobbar på", gjorde att jag ville tänka om ang vår semester. Tanken var att vi skulle åka ner till Skåne igår, måndag, och sen vidare till Danmark idag. Sen åka runt lite i Danmark, bo på några olika hotell och gå på Legoland. Jag, Johan, Albert, Ennis, Idde och Bello. Alla i en bil, med packning och vagn och grejer. Och nu kände jag bara att Nää, jag vill inte dra runt Bello sådär nu. Det blir jobbigt för honom och jobbigt för mig. Och om vi skulle behöva söka vård för honom vill jag inte va i Danmark.

Bello7veckor_4 (1 av 1)

Så vi bestämde helt enkelt att jag, Idde och Bello ska stanna här hos mamma och pappa dessa veckorna. Och Johan, Albert och Ennis åker en tur till Danmark. Vi förlorar några tusenlappar på hotell som vi inte kan avboka men det får va så. Det känns så himla skönt att ha tagit detta beslutet.

Bello7veckor_16 (1 av 1)

Det är såklart en sorg att inte få va med Ennis och uppleva Legoland, men vi kommer åka dit igen. När Idde, och även Bello, är större och kan uppleva det "på riktigt". Men jag vet ju hur fantastiskt Ennis kommer tycka att det är och jag vet hur lycklig jag blir av att se honom uppleva saker. Men Johan och Albert får dela det med honom och det blir ju himla bra det med.

Bello7veckor_17 (1 av 1)

Bello7veckor_14 (1 av 1)

Bello7veckor_20 (1 av 1)

Vi kom alltså ner igår kväll och resan ner gick jättebra. De är ju för bra att resa med mina ungar. Idag åkte Johan och Albert över till Danmark för Johan skulle på konsert. Sen kommer de och hämtar upp Ennis imorgon och kör sen tillbaka till Danmark i några dagar. Låter ju omständigt men det fick bli så nu med den nya planen.

Men så idag har vi varit här hemma och gått en runda i byn. Lekt på lekplats och varit på bibblan.

Bello7veckor_21 (1 av 1)

Bello7veckor_15 (1 av 1)

Bello7veckor_9 (1 av 1)

Så vi delar på oss lite denna sommaren, Johan och jag. Nästa vecka åker Johan nämligen till Gotland och Almedalsveckan för att jobba. Och Ennis är då här med oss. Albert också några dagar innan han åker tillbaka till Stockholm med tåg för att sen åka till Israel med sin mamma.

Sen blir det några veckor tillsammans innan Johan börjar jobba igen. Men så får det bli, vi måste tänka lite praktiskt just nu. Man kan ha höga ambitioner, och vilja mycket, men nu måste vi se till verkligheten och vad som funkar på riktigt.

Bello7veckor_18 (1 av 1)

Och jag tror att det blir bra. Det blir också skönt för mig att ta det lite lugnt, det har ju som ni vet varit "lite mycket". Och det känns även fint för mig att få ägna Idde lite mer tid också nu kommande dagar, även om jag såklart har Bello. Men det är ju skillnad på att ge uppmärksamhet till två istället för tre barn. Och Idde får ganska mycket tjat just nu, pga hennes fas och personlighet, och jag vill ge henne mer positiv uppmärksamhet. Så det ser jag fram emot med denna lösningen.

Bello7veckor_6 (1 av 1)

Imorgon ska vi då lämna Ennis till Johan, och tar kanske en tur på Emporia när vi ändå är där och härjar. Följ oss gärna på Instagram Stories, jag lägger upp en del där nu eftersom det är så snabbt och lätt. @nyponstina heter jag på Instagram för den som inte vet 🙂

Bello7veckor_12 (1 av 1)

Bello7veckor_10 (1 av 1)

Nu vet ni hur det ligger till här. Kram på er och ta hand om varandra <3 Bello7veckor_5 (1 av 1)

Bello7veckor_7 (1 av 1)