Skapa din drömvardag – med Vanja Wikström – i Inte bara MAMMA

Alltså kolla oss! På min gata liksom <3 Och nu kan ni äntligen lyssna på avsnittet med Vanja, som jag har längtat efter att ge er från första minut efter inspelning (som visserligen var igår eftermiddag, så det blir ju inte mer live än såhär haha)!

Vanja har alldeles nyligen gett ut boken "Livsstilsbibeln - så skapar du din drömvardag" och givetvis blir det mycket prat kring att skapa sitt drömliv! Vad är en drömvardag för just dig? Hur kan vi blicka inåt istället för utåt och inte låta oss påverkas för mycket av andra drömliv i sociala medier tex? Vad var Ensamma veckan för något och varför var det viktigt för Vanja och hennes partner? Livet före och efter barn - vad är skillnaden? Och vad är det för utmaning jag ger Vanja?

Allt i avsnittet här under, eller i din podcastapp - Sök på Inte bara MAMMA och lyssna, ge betyg och recensera vetja! Eller skriv här - Vad tycker ni om veckans avsnitt? (Om ni inte pallar kommentera, tryck på hjärtat längst ner i alla fall. Om ni tyckte det var najs vill säga!)

Och vet ni! Idag blir det tävling på Instagram. Håll utkik!

0

Allt om Bello just nu + Årets adventsljusstake!

Aaah det blir inte lika ofta jag skriver här på bloggen nu - FÖRLÅT! Jag hinner fan inte alltså! Nästan varje dag tänker jag att jag vill blogga men mitt dygn (samma som erat antar jag) har liksom för få timmar. Men jag har absolut inte tappat sugen (som jag gör i tid och otid) utan det är helt enkelt för mycket annat som måste gå före.

Men nu är jag här! Så kom till sak!

Jag skriver alldeles för sällan och Bello. Helt sjukt ju, det händer ju massa roligt och intressant kring honom! Nu är han tex 18 månader och var på kontroll  med Johan i fredags. Han var 89 cm lång, vägde 14,5 kilo och klarade att bygga torn och allt det där som man ska.

Han är inte särskilt tidig med ord, men kan givetvis alla Babblarnas namn. Han kan säga mamma och pappa men väljer för tillfället att kalla både mig och Johan för mamma (förmodligen av praktiska skäl, alltid är det väl nån som kommer eller svarar liksom). Däremot babblar han mycket som är helt obegripligt, och precis såndär var Ennis också. Så det blir nog bra.

Tyvärr åker Bello på rätt mycket sjuka och Johan tror ibland att han har klen hälsa. Det tror inte jag. Däremot tror jag att Ennis och Idde dragit hem massa skit innan Bello själv började på föris och numera går han ju själv där och drabbas av än det ena än det andra. Ennis och Idde började ju förskolan nästan samtidigt (Ennis började i maj, sen var det sommarlov och sen började Idde i slutat ev augusti samma år) så där var det ju ingen som drog hem nåt. Dessutom tycker jag att det ofta är Idde som blir sjuk först här hemma. Så ingen oro direkt hos mig. Mer än att jag tycker synd om honom att han ska behöva va sjuk titt och tätt.

Nu är han då febrig och förkyld igen och måste va hemma imorgon. Han fick ju vaccin i fredags men de biverkningarna ska inte komma förrän om 1-2 veckor, så då får vi väl vabba igen. Herre.

Runt förra helgen hade han flera dagar som han var grinig och vi fattade inte riktigt varför. Sen insåg jag att han fick minst fyra tänder samtidigt. Så det växer för fullt i den där lilla munnen och för tillfället verkar det inte göra så ont. Men det kommer ju komma ännu mer här framöver.

Bello är ju dessutom det barnet med den mest bedårande lilla pussmunnen i vår familj. Och han är den som pussas mest och bäst! Kan ju inte bli fel alltså!

Ni minns säkert att Bello föddes med storkbett i pannan, på näsan och på ögonlocken. De har bleknat men finns kvar, i alla fall prickarna i pannan och lite rött på näsan. Jag tänker aldrig på det, han är så söt och de där prickarna är liksom Bello. Alla blir vi olika och Bello blev sånhär. Världens gulligaste.

Vi ligger lite efter med julen i år (surprise! Not... har väl varit så i flera år nu tror jag) men igår kväll fick jag äntligen till en adventsljusstake så vi kunde tända andra (och första) ljuset idag på andra advent! Det blev en sånhär variant i år, fyra krukor ihop sådär. Fint va?!

Idag har jag och barnen varit i fina lokala blomsterhandeln här i Västerhaninge och köpt årets julablommor! Har dock inte hunnit sätta dem i krukor och placera ut dem än.. det är mycket man ska hinna! Försöker rensa ut här hemma och sälja iväg grejer också (kan ni se på mina intsta stories) och även det tar sin lilla tid.

Nu ska vi filma några klippisar till ett jobb och sen blir det väl sängen. Måste försöka sova mer men samtidigt vill jag använda mina timmar till roliga och vettiga saker. Men sova är ju också ganska vettigt!

Hoppas ni har haft en mysig helg! Godnatt.

Avslutar med några bilder på min tokiga dotter. Tryck på hjärtat ifall ni gillade dagens inlägg, då blir jag glad! <3

32

Att kombinera ett brinnande entreprenörshjärta med en mammas oro för ett sjukt barn

Tjooohooo tisdag = poddag! Veckans avsnitt är med den otrooooligt inspirerande entreprenören Alexandra Bylund som kom förbi ganska så spontant och poddade med mig! Vi har velat ses länge men inte fått till en träff - och så plötsligt! Och varför inte podda när vi ändå va i farten? Alex driver en contentbyrå nere i Malmö, Mama said Media (brilliant namn för övrigt) och är även mamma till två pojkar. I intervjun berättar hon om hur det är att ha ett barn som har fyra allvarliga diagnoser, hur hon får ihop vardagen med oron och ansvar för barn med det brinnande entreprenörshjärtat som måste få utlopp för sitt.

Ett härligt och ärligt samtal helt enkelt - Lyssna!

Sen måste ni ju komma ihåg att GILLA Facebooksidan ju - HÄR!

https://soundcloud.com/user-40078271-565691317/alexandra-bylund-om-att-kombinera-ett-brinnande-entreprenorshjarta-med-en-mammas-oro

Hoppas ni gillar veckans avsnitt! Och förresten - ni kommer väl ihåg att tipsa era vänner och bekanta om podden? Det måste ju finnas massvis med föräldrar där ute som vill lyssna! Kram

8

När jag inser att jag inte njutit av att vara med mina barn

Hej allesamman. Vet ni vad som slog mig häromdagen? Att nu är allt så jäkla mycket lättare än det varit. Jag tänkte tillbaka på våren och sommaren som var extreeeemt tålamodsprövande för min del, med barn som bråkade och stökade suuupermycket. Jag minns ju att jag skrev här på bloggen titt och tätt om olika vardagssituationer som verkligen var utmaningar för oss. Hämtning på förskolan, nattning, bråk mellan syskon, hur man hanterar ilska, hur man måste börja om på noll osv osv. HUR MYCKET SOM HELST JU!

Det var ju grejer hela tiden. Varje dag. Och när jag ser tillbaka kämpade vi verkligen. Och vi ville så gärna få saker att funka. Vi gjorde vårt yttersta, men stod ofta tomma och villrådiga ändå.

Idag var jag hemma med alla tre eftersom Bello är krasslig och jag ändå skulle vabba för honom. Vädret var ruskigt och barnen trötta på morgonen, så jag valde att ha alla hemma. Jag skulle ju jobba när Bello sov och då kunde de stora lika gärna sitta med iPad en stund. Och så himla mysigt vi har haft det. Det är liksom inte längre en kamp att ha hand om alla tre själv. Vi kan faktiskt va hemma en dag (och bara inne till och med) och bara ha det bra tillsammans. Utan att jag håller på att gå sönder.

När jag tänker på det blir jag dock lite sorgsen. Tänk. Under ca ett år har jag inte njutit av att va med mina barn särskilt ofta. Eftersom det nästan alltid har varit en kamp. Hålla huvudet över vattenytan. Överleva dagen. Att ha barnen hemma under 6 veckor i somras, när Johan jobbade mycket, var tungt som fan. Jag visste det innan, under tiden och efter. Men helst av allt ville jag ju bara njuta. Men det gick inte. Och det gör mig så ledsen när jag tänker på det.

Men jag är också så jäkla glad att vi fått rätt på saker och ting. Och att allt går lättare nu beror på flera olika faktorer. Dels har vår lilla flicka utvecklats enormt under hösten, både med språk och annat. Hon har förmodligen gått och haft lite ont och känt obehag i magen längre än vad vi tror vilket säkert har tagit sig uttryck i rastlöshet (vid nattning tex), dåligt humör och massa annat som vi uppfattat som hennes egenskaper. Hon har ju också blivit äldre och hon och Ennis kan leka mer på samma plan tillsammans.

Och så hela sjukhusgrejen. Jobbig för henne såklart, och hon bearbetar fortfarande, men den gjorde nog också mycket med henne. Mycket som faktiskt gjorde att hon växte. Och hennes och min relation framför allt. Vår relation mådde bra av att bara va vi, på ett sjukhusrum där vi bara hade varandra. Inga måsten (förutom allt sjukhusigt såklart). Men bara vi.

Sen kan man väl tänka att våra försök att få ordning på saker, att lösa olika situationer här hemma och i vardagen, gett lite resultat ändå. Jag tror att barnen känner sig ganska trygga nu. Och det känns så himla bra.

Och lillgossen har ju blivit äldre. Han är i och för sig inne i en dra-ut-allt-jag-kan-period, men han är ju så mycket mer självständig nu. Och med. Fattar ni hur vackert det är att se de tre leka ihop?

Tänk att den här mamman faktiskt känner att det är gött nu. Jag kan äntligen längta efter att få va med mina barn när jag inte är med dem, jag ser fram emot en hemmadag själv med barnen, jag känner mig inte stressad över situationen med barnen längre och jag tycker att det är riktigt roligt att va mamma.

TACK.

28

Så modigt och ärligt – Beppe Singer om att va förälder med ADHD

Vet ni vad som är det aaaaaallra bästa med min nya podcast och allt det här..? Det är att jag får ta del av så mycket. Jag får alltså möjligheten att sitta i en timme, om jag vill, och prata på djupet med människor som väljer att dela med sig av sina historier, erfarenheter eller sin kunskap till mig och mina lyssnare. Mina perspektiv bakas om dagligen och jag bara suger åt mig av allt mina gäster säger - för att sen välja att verkligen ta till mig och tillämpa en del av det jag får serverat. Fattar ni vilken lyx? Och så får jag ge det till er som lyssnar. Ännu mer lyx.

Och idag är det ju nytt avsnitt igen.. och inte vilket avsnitt som helst. Det är så sjukt ärligt och samtidigt härligt - Beppe Singer är i studion och berättar så himla öppet om sina tankar och känslor kring att va förälder med ADHD. Vad det gör med honom och hans föräldraskap och hur det liksom börjar krisa sig på allvar nu.

Jag är så tacksam för att Beppe ville dela med sig av detta, för jag tror att det är viktigt för alla liksom. Viktigt att prata om det men också att lyssna på det. Reflektera över sitt eget föräldraskap, sin egen ilska och sin egen livssituation.

Utöver allvaret blir det såklart en del humor, som alltid med Beppe 🙂 Ni vet väl att han i år kör ännu en alternativ julkalender på viaplay? "Det Stora Experimentet" heter den och finns att titta på för viaplay-prenumeranter. Dessutom kommer det finnas en utställning på tekniska museet där man liksom kan få gå in i deras värld, verkar riktigt coolt. Vi ska dit på lördag när det är premiär! Håller tummarna för friska barn haha (man vet ju aldrig..).

Nu ska ni få lyssna på avsnittet med Beppe, det är värt varenda minut! Om ni inte vill lyssna här på bloggen hittar ni podden i er vanliga podcastapp, typ Podcaster. Där kan ni även betygsätta podden, gör gärna det!

Och poppar det upp tankar kring avsnittet, tveka inte att dela med dig av dem - här eller på Inte bara MAMMAs facebooksida (som ni för övrigt hemskt gärna får GILLA).

Ps. Förra veckans vinnare av bok presenteras ikväll på Instagram Ds.

https://soundcloud.com/user-40078271-565691317/beppe-singer-om-att-va-foralder-med-adhd

Gillade ni avsnittet (eller vet att ni KOMMER att gilla det)? Tryck på hjärtat!

15