Kategori: Förlossning (sida 2 av 8)

Jag är ett vrak

IMG_8597

Jag skrev ju igår att jag förmodligen skulle va ett vrak idag eftersom man brukar bli sådär lite känslig några dagar efter förlossningen. Tredagarsgråt eller vad man säger.

Och ja, jag har gråtit idag - Tre gånger faktiskt. Men de två första gångerna var det av smärta.

IMG_8596

Vi har haft en rätt stökig natt men Idde som vaknade och var otröstlig och väckte alla utom Ennis (inklusive mormor och morfar och hela konkarongen) och sen har Bello knorrat en del. Min foglossning slog tillbaka med full kraft igår eftermiddag och jag fick så sjukt ont igen, nästan mer än under graviditeten. Så det blev ju himla svårt på natten med amning osv.

Så tidigt på morgonen låg hela lilla familjen i soffan i vardagsrummet och ägnade sig åt diverse mer eller mindre mysiga aktiviteter. Bello sov på Johan som sov på soffan. Ennis satt bredvid mig med iPad och Idde satt framför mig med iPad och lutade sig mot vetekudden som låg mot min mage.

Jag hade nämligen helt sjuka eftervärkar och där tidigt på morgonen krampade det så jag grät. Men med alvedon och vetekudde blev det okej ett tag. Och vi hade himla mysigt där i soffan.

IMG_8599

Sen ammade jag Bello vid nio och efter det fick jag kramp igen. Så in åt helsike. Och det släppte inte. Tårarna sprutade och jag visste inte var jag skulle bli av. Johan ringde BB och rådfrågade - de sa typ att jag skulle fylla på med Ipren men att eftervärkar blir värre för varje barn man får. Vilket jag visste. Men jag visste inte att jag skulle ha kramp som kändes värre än värkar.

Efter ett tag lugnade det sig och jag kom på att det kändes bäst om jag stod upp och rörde mig lite. Så när det var på väg igen under dagen ställde jag mig direkt och kunde förhindra det litegrann.

Men dagen blev rätt slö för min del som ni förstår. Gjorde några få jobbgrejer på förmiddagen och sen hängde jag mest med en sovande och ammande Bello medan mamma och pappa tog hand om Ennis och Idde. Idde sov typ fyra timmar på dagen dock, hon hade en del att ta igen efter denna uppochner-veckan.

Just det! Tredje gången jag grät var när jag tittade på en av de sämsta filmer jag någonsin sett - 14 suger. Den är verkligen dålig (förlåt ni som gjort den, vi har säkert gemensamma bekanta) men trots det har jag sett den flera gånger. Och idag var en av de gångerna, eftersom den gick på filmkanalen och jag hade igång den som skval. Den är dålig, samtidigt som den verkligen speglar hur det var när jag var i den åldern. Den utspelar ju sig i mina hemtrakter och det var precis sådär. Så nåt har den ju, i all sin bedrövlighet.

Och så plötsligt satt jag och bölade över någon av de sista scenerna där storebrorsan blir en mjukis och snäll mot sin lillasyster igen. Det var ju väldigt konstigt med tanke på filmens kvalité - Men kanske var det så min tredagarsgråt tog sig uttryck. Och då känns det ju faktiskt helt okej. Inte värre än så.

Processed with VSCO with hb1 preset

Ikväll är det full fräs med Idde, eftersom hon sov hela dagen typ, medan Ennis somnade kl 18.30 på soffan och har sovit sen dess. Jag har gjort tomatsoppa och grimaser med mitt yrväder till dotter. Älskar henne.

Processed with VSCO with hb1 preset

Processed with VSCO with hb1 preset

Processed with VSCO with hb1 preset

Imorgon kommer farmor Sonia och får träffa Bello för första gången. Blir mys. Hoppas på bättre natt i natt. Puss på er!

Processed with VSCO with hb1 preset

Efter förlossningen – Det här är min kropp

Processed with VSCO with hb1 preset

Jaha. Här kommer den nakna sanningen helt enkelt.

Nä, jag är inte gravid - jag har precis fött ut mitt barn. Hade en stor men såndär fin mage ni vet. I alla fall med kläder på. Nu har jag denna. Lite som en gravidmage i vecka 25, fast väldigt låg och väldigt mycket som en vattensäng.

Processed with VSCO with hb1 preset

Jag kollar på magen och tycker att den redan krympt ihop lite sen förlossningen i måndags. Den känns som sagt lös, men inte lika som efter min första förlossning. Då kunde jag knappt gå för magen bara flöt omkring, superobehagligt. Nu är den ändå ganska fast, men lös ändå 😀

Nåja. Sånhär kan man se ut efter tre graviditeter, varav den senaste avslutades för några dagar sen. Jag är nyfiken på hur jag kommer återhämta mig denna gången.

Jag fick sy ett stygn. I nån slemhinna. Ett fjuttigt stygn - vilken tur. Öm i underlivet är jag såklart ändå, det var en bjässe jag tryckte ut, men jag tycker ändå det känns helt okej där nere. När jag ska resa mig efter att ha suttit en stund känns det dock som att könet liksom ska stanna kvar på stolen, då får man knipa ihop så att säga. Då följer det med 🙂

Fogarna är rätt onda fortfarande. Jag har lite lättare att vända mig på natten och komma ur sängen, men det beror nog mest på att tunga magen är borta. Bäckenet gör ganska ont än. Men jag känner mig bättre för varje dag som går.

Träningsvärken börjar lägga sig och jag börjar få tillbaka styrka i armarna. Däremot är jag trött i överkroppen, har världens sämsta hållning. Och eftersom jag sjunker ihop får jag också lite ont i nacken. Får skärpa till mig där.

Jag känner mig oförskämt pigg, ganska glad i huvudet och har jobbat en del hemifrån idag. Känner mig engagerad i jobbet trots att jag finns på distans och inte kan göra mycket rent fysiskt. Känns bra. Är väl bara att invänta tredagarsgråten som bör slå till imorgon - Då lär jag ju va ett vrak istället.

Processed with VSCO with hb1 preset

Sen är det det där med brösten. Mjölken har ju kommit, med besked, efter två dagar och brösten SPRÄNGS! Jisses. Pojken äter så gott han kan men jag skulle kunna göda typ tre ungar till här. Borde donera men har för mycket annat att tänka på..

Nåja, kroppen ser ut såhär nu och det är helt okej. Men denna gången känner jag faktiskt att jag vill "få tillbaka" min kropp ganska snart. Amma kan jag göra ett bra tag, det känns väldigt bra hittills, men i övrigt vill jag hitta tillbaka. Hitta bra hållning, göra knipisar och få tillbaka mitt underliv och kontakten med magmusklerna. Jag vill kunna gå normalt igen och jag vill faktiskt kunna ha lite snygga kläder. Men ingen panik! Bara lite drömmar och önskningar 🙂

Nu ska jag amma. Hej!

Processed with VSCO with hb1 preset

Bebisen ska heta…

Processed with VSCO with f2 preset

Först: TUSEN TACK för alla gratulationer, det känns så himla fint!

Här kommer en liten kort summering av dagen, man är ju lite trött sådär 😀

- Bebis har gått igenom läkarkontroll och det såg fint ut.

- Ultraljudet på njurarna ska göras om några dagar eftersom det inte verkar va så farligt med hans trånga njurbäcken. Han slipper även antibiotika som det ser ut nu. Skönt.

- Bebis hade lite lågt blodsocker pga så stor och behöver ha lite ersättning då och då innan den "riktiga" mjölken rinner till i mina tuttar. Han ammar också men det räcker tydligen inte nu i början för en sån bjässe som vår. Men det går bra att mata med Baby semp på kopp.

- Bebis är en hejare på att ta bröstet. Också skönt.

- Bebis har varit lite vaken och spanat in oss. Han har väldigt stadig och utforskande blick, man känner sig helt klart granskad som förälder!

- Min kropp är helt mörbultad. Jag har ont i VARENDA muskel i kroppen pga tog i så in åt helsike under förlossningen. Jag har liksom till och med ont i ögat typ. Men kroppen har återhämtat sig väldigt bra för övrigt. Livmoder som drar ihop sig fint och allt sånt som man vill ska funka funkar. Men som sagt, rejält mörbultad och jag har svårt att röra mig i sängen och sånt. Foglossningen är ju kvar plus att jag klämde ut en unge där nere igår. Så ni fattar.

- Ennis och Idde har varit här och hälsat på idag. Mer om det i ett senare inlägg, men kan säga att det gick bra men räckte med en liten stund av olika anledningar. Ni ska få veta mer, lovar.

- Jag och bebis stannar till imorgon som det ser ut nu. PKU tas imorgon förmiddag och om han har bra vikt och blodsocker får vi åka hem. Johan har åkt hem med barnen och försökt ha en "vanlig" kväll efter att barnen först varit en halv natt och en hel dag hos Hanna och sen en natt och en halv dag hos Pelle och Karin. Imorgon ska de till förskolan och Johan kommer hit igen.

- Och slutligen - Bebisen har fått ett namn...

Bellomamma1 (1 av 1)

Han ska heta Don Bello Lennart Romin. Har ni hört nåt liknande?? Nä jag visste väl det! Men visst är det fint??

Det var ju tur att det blev en pöjk och att han passar till Bello med tanke på att vi pratat med barnen om bebisen som Bello typ halva graviditeten. Vi har liksom känt på oss men absolut inte vetat. Ennis har ju liksom sagt på förskolan att snart kommer Bello osv. Hade ju blivit superknas ifall det kom ut ett flickebarn som skulle heta Kelly eller något av våra andra flicknamnsförslag. TUR!

Vi är skitnöjda med namnet i alla fall och hoppas att bebis också gillar det!

Nu ska jag vila lite till, man behöver ju det ni vet.
Bello1 (1 av 1)

Vi har en ny bebis

Processed with VSCO with hb1 preset

Vattnet gick, vi hann lämna barnen hos Hanna och vi hann in. 7,5 timme efter första värken var vår nya bebis ute hos oss.

Processed with VSCO with hb1 preset

Jävlar vad jobbigt det var - Det var en bjässe på 4690 g och 54 cm som skulle pressas ut där nere. Men åh vad värt all smärta nu när bebis är ute. Har testkört båda tuttarna redan och är ett proffs. Har storkbett lite här och var men det är ju bara lite ansiktsmålning <3 Processed with VSCO with hb2 preset

Namn väntar vi med att avslöja, vi måste få se lite mer öppna ögon innan vi bestämmer helt, men vi kan väl bjussa på att det var som vi trodde - en bebis med snopp <3 Snart får vi komma till BB hoppas vi. image

Jisses vad mycket jag väger!!

Gravid_vecka_38_magen (1 av 1)

Vi var ju hos barnmorskan igår - och för er som inte orkat kolla klippet (jag vet hur det är, man pallar liksom inte alltid) kommer här en liten skriftlig redovisning!

Det hela började med att jag och Johan promenerade från kontoret till MVC och på vägen dit trodde jag att bebisen skulle hoppa typ tre gånger. Vilket den givetvis inte gjorde. När vi kom till Mama Mia hade vi några minuter på oss innan vi skulle in så då passade jag på att väga mig, något jag inte gjort sen inskrivningen i vecka 12 typ.

Vi gissade innan - Johan gissade på drygt 70 och jag ba "Va?! Eeeeeh nä, typ 80". Och vad vägde jag? Prick 80 kilo. Så jäkla klockrent. Men herre, 80 kilo alltå.

Jaja, jag bryr mig inte. Det där är inge viktigt för mig.

Gravid_vecka_38_godis (1 av 1)

Detta trycker jag nämligen i mig nu. Måste ha nåt liksom.

Nåja.

Inne hos barnmorskan gick allt bra. Mitt järnvärde var - hör på denna - jättebra! Äntligen! Såhär två veckor innan graviditetens slut, helt ovärt ju. Men ändå, bättre sent än aldrig.

Blodtrycket var bra och bebisens hjärtljud var fina. Sen skulle hon känna hur långt ner bebisen låg och i samma veva råkade jag nämna att det känts som att bebisen skulle ploppa ut tre gånger på vägen dit. Efter att hon känt kom domen.

"Alltså, den här bebisen kommer komma snabbt när den väl bestämmer sig för att komma ut". Jahaaaaa, hur snabbt liksom typ..? "Om ni ens hinner in borde ni ta taxi, ja så du Johan kan hjälpa till ifall bebisen kommer i bilen." Eeeeeeh jahaaaaa... "Ja och om du känner att bebisen kommer nu, då kommer ni få föda hemma. För om vattnet går, då finns det liksom inget håller kvar bebisen inne. Så långt ner ligger den".

Happ. Föda hemma. Eller i bilen. Grymt. Herre.

Så nu tänker Johan att vi kanske ska ha en handduk eller två i bilen, så inte bebisen hamnar på vår smutsiga bilmatta. För han tänker då inte ta taxi och ha med nån sur chaffis å göra. Nä han tänker fräsa med vår bil och jag får glatt hänga med. Kanske hinner inte vår barnvakt fram och då får ungarna också följa med. Familjeförlossning helt enkelt, inget konstigt alls.

Det börjar bli verkligt det här alltså. Nu är det bara att vänta på att vattnet ska gå typ.

Hej!

Gravid_vecka_38_magen2 (1 av 1)

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2018

Tema av Anders NorenUpp ↑