Mammakroppen och bebisen – 2 veckor senare

2veckorsenare5 (1 av 1)

Idag är det två veckor sen han kom, Bello! Och jag är så jäkla fäst vid honom. Han kom verkligen som en bonus, blixt från klar himmel, sista pusselbiten i vår familj osv. Allt klyschigt man kan tänka sig helt enkelt.

Och så vacker han är!

2veckorsenare8 (1 av 1)

Och nu är han då redan två veckor gammal. Sover fortfarande mycket och äter som bara den, idag har han typ ätit varannan timme hela dagen.

Sen är det ju det här med mammakroppen, två veckor efter förlossning.

2veckorsenare_col1

Såhär ser den ut idag. Jag tycker själv att magen dragit ihop sig väldigt mycket, men det är ju ganska löst alltihop liksom. Jag är fortfarande lite svullen och det känns som att kroppen samlar på sig vätska. Skulle tro att det är för att jag ammar va..?

Viktigast för mig med kroppen är ju nu:

- Att hitta "knipet" och kontakten med de inre magmusklerna. Jag behöver liksom lyfta upp underlivet igen, om man säger så 😀

- Att få bättre hållning. Min hållning har väl aldrig varit något att skryta med, och det har ju inte direkt blivit bättre ju fler barn jag fått.. eeeh. Och nu är det ju då värre än någonsin. Dels ser det rätt trist ut, men framför allt gör det ju att man får ont och sånt därnt. Men jag behöver lite ny power i överkroppen helt enkelt.

- Att bli rörlig igen. Foglossningen blir bättre för varje dag och nu verkar det onda i blygdbenet också va på väg åt rätt håll - dvs bort. Gör fortfarande ont, men inte lika. Jag kan röra mig ganska bra nu tycker jag, kan promenera bort till centrum, handla och gå tillbaka utan att va helt förstörd. Så skönt. Men det är en bra bit kvar innan jag kan gå normalt igen tror jag. Men jag längtar efter att få dansa och va lite fysiskt spontan igen.

2veckorsenare4 (1 av 1)

Amnings-BHn är en Boob Fast food Leopard och kommer från glammom.se som jag samarbetar med. Hitta den HÄR.

Men tänk ändå vad min kropp har gjort alltså! Jag har ju varit gravid eller ammande konstant, i princip, i drygt fyra år. Tre gånger har jag varit gravid, tyngre och tyngre för varje gång, och tre ungar har jag klämt ut. Innan 30! Det trodde jag faktiskt, på allvar, ALDRIG. Herre.

Nytt klipp på YouTube också ju, det första med bebisen utanför magen. Se ovan.

Här har vi honom, den ljuvliga lilla bebis nr 3, två veckor idag. Bello <3

 
2veckorsenare_col2

När syskonen fick träffa Bello – Så gick det

Forstaveckanmedbello4 (1 av 1)

Bello kom kl 10.54 måndagen den 8 maj - det är en vecka sen! Känns som längesen men ändå nyss. Ni vet känslan.

Forstaveckanmedbello2 (1 av 1)

Jag, Bello och Johan stannade på BB över natten sen och på tisdagen åkte Johan och hämtade Ennis och Idde hos Pelle och Karin och kom med dem till BB på eftermiddagen. Barnen hade först varit hos Hanna på måndagen och de hade ritat bebisen och tittat på lite bilder och en film som vi skickat. Pratat lite om att bebisen kommit.

Ennis är 3,5 år och vi har pratat ganska mycket om att bebisen ska komma och hur det kan komma att bli. Idde har känt på magen och kollat på ultraljudsbilder, men mer än så har hon inte riktigt förstått.

bbidde1 (1 av 1)

Så kom de då till BB. Jag satt i sängen med Bello i famnen och barnen kom in. Jag, som trodde att Ennis skulle va nyfiken och Idde typ vild, fick helt fel. Idde for såklart fram, Johan klädde av henne ytterkläder och hon fick klättra upp i sängen, men sen var hon jätteförsiktig. "Hallå bebis!" ropade hon och ville klappa honom på huvudet. Och hon klappade så försiktigt och fint. Sen pussade hon honom på huvudet. Räknade hans fingrar.

Ennis reaktion var annorlunda. Han blev liksom ställd. Precis som att det gick upp för honom att det var på riktigt. Och eftersom han förstår mer än Idde blev det ju verkligt på ett annat sätt. Iddan ba kör på liksom. "Jaha, en bebis, den var ju himla gullig, hallå bebis!" Men Ennis, förstår som sagt mer.

Han fick också klättra upp i sängen men ville inte klappa Bello och undrade över naveln som som läskig ut. Han ville gärna krypa upp till mig och det fick han. Sitta i mitt knä. Sen kom barnmorskan och läkaren och skulle göra nå koll och det blev lite turbulent för barnen, de hade liksom precis kommit. Så det var inte helt lyckat.

Sen var barnen kvar en stund, det blev lite mycket liksom, och Johan åkte sen hem med dem för att försöka ha en "vanlig" kväll. Jag och Bello stannade på BB en natt till.

Syskonen_col_1

Syskonen8 (1 av 1)

Vi kom hem på onsdagen och då kom alla tre storbarnen och firade. Bello satt mest i sjalen på min mage medan vi andra åt tårta och drack bubblor.

Syskonen2 (1 av 1)

Syskonen4 (1 av 1)

gustavochbello1 (1 av 1)

Sen kom min bror, fast ganska sent pga förseningar på pendel, så barnen kom i säng sent. I torsdags kom mina föräldrar och det blev ännu en sen kväll. Och i helgen har det blivit lite hejsan svejsan med sömn osv.

gustavochbello2 (1 av 1)

Syskonen_col_2

Syskonen10 (1 av 1)

Forstaveckanmedbello5 (1 av 1)

Hela veckan har varit rätt tuff för barnen. Sovit på olika ställen och umgåtts intensivt med olika människor. Haft superroligt. Sovit för lite. Fått ett syskon. Men vi har haft himla mysigt.

Morfar_col_1

Mormor_col_1

Syskonen3 (1 av 1)

Ennis har närmat sig Bello i sin takt och nu vill han gärna titta på honom när han är vaken. Han pratar gärna om att Bello får mjölk från mig men att han själv dricker mjölk från korna. Men han är inte i närheten av arg eller missnöjd med att Bello är här, snarare tvärtom. Det känns ganska självklart för honom. Han bryr sig inte "för lite" men inte heller överdrivet mycket. Det känns ganska chill liksom. Och han berättar gärna att vi har fått en bebis. Men han tycker att naveln luktar äckligt. Och det gör den ju.

Processed with VSCO with a5 preset

Idde är fortfarande supergullig mot Bello. Jag trodde någonstans att hon skulle va en sån som vill klappa lite för mycket och lite för hårt - Men icke. Inte än i alla fall. Hon smeker honom så försiktigt på kinden och pussar honom ibland. Säger "Hej Pillo" och sjunger på hans namn till Blinka lilla stjärna-melodin. Igår morse kröp hon upp bredvid mig och Bello i soffan och låg liksom och strök honom över kinden samtidigt som hon slötittade på TV. Bara sådär liksom.

Men vi får ju va där när hon umgås med honom, hon har gjort någon ansats att bära honom och så. Och hon är ju ganska liten så man vet inte när det kanske går över gränsen. Det kommer säkert bli någon gång även om hon är varsam nu.

Men jag tycker att det har gått väldigt bra hittills. Och det känns skönt. En bra start.

Syskonen11 (1 av 1)

Jag är ett vrak

IMG_8597

Jag skrev ju igår att jag förmodligen skulle va ett vrak idag eftersom man brukar bli sådär lite känslig några dagar efter förlossningen. Tredagarsgråt eller vad man säger.

Och ja, jag har gråtit idag - Tre gånger faktiskt. Men de två första gångerna var det av smärta.

IMG_8596

Vi har haft en rätt stökig natt men Idde som vaknade och var otröstlig och väckte alla utom Ennis (inklusive mormor och morfar och hela konkarongen) och sen har Bello knorrat en del. Min foglossning slog tillbaka med full kraft igår eftermiddag och jag fick så sjukt ont igen, nästan mer än under graviditeten. Så det blev ju himla svårt på natten med amning osv.

Så tidigt på morgonen låg hela lilla familjen i soffan i vardagsrummet och ägnade sig åt diverse mer eller mindre mysiga aktiviteter. Bello sov på Johan som sov på soffan. Ennis satt bredvid mig med iPad och Idde satt framför mig med iPad och lutade sig mot vetekudden som låg mot min mage.

Jag hade nämligen helt sjuka eftervärkar och där tidigt på morgonen krampade det så jag grät. Men med alvedon och vetekudde blev det okej ett tag. Och vi hade himla mysigt där i soffan.

IMG_8599

Sen ammade jag Bello vid nio och efter det fick jag kramp igen. Så in åt helsike. Och det släppte inte. Tårarna sprutade och jag visste inte var jag skulle bli av. Johan ringde BB och rådfrågade - de sa typ att jag skulle fylla på med Ipren men att eftervärkar blir värre för varje barn man får. Vilket jag visste. Men jag visste inte att jag skulle ha kramp som kändes värre än värkar.

Efter ett tag lugnade det sig och jag kom på att det kändes bäst om jag stod upp och rörde mig lite. Så när det var på väg igen under dagen ställde jag mig direkt och kunde förhindra det litegrann.

Men dagen blev rätt slö för min del som ni förstår. Gjorde några få jobbgrejer på förmiddagen och sen hängde jag mest med en sovande och ammande Bello medan mamma och pappa tog hand om Ennis och Idde. Idde sov typ fyra timmar på dagen dock, hon hade en del att ta igen efter denna uppochner-veckan.

Just det! Tredje gången jag grät var när jag tittade på en av de sämsta filmer jag någonsin sett - 14 suger. Den är verkligen dålig (förlåt ni som gjort den, vi har säkert gemensamma bekanta) men trots det har jag sett den flera gånger. Och idag var en av de gångerna, eftersom den gick på filmkanalen och jag hade igång den som skval. Den är dålig, samtidigt som den verkligen speglar hur det var när jag var i den åldern. Den utspelar ju sig i mina hemtrakter och det var precis sådär. Så nåt har den ju, i all sin bedrövlighet.

Och så plötsligt satt jag och bölade över någon av de sista scenerna där storebrorsan blir en mjukis och snäll mot sin lillasyster igen. Det var ju väldigt konstigt med tanke på filmens kvalité - Men kanske var det så min tredagarsgråt tog sig uttryck. Och då känns det ju faktiskt helt okej. Inte värre än så.

Processed with VSCO with hb1 preset

Ikväll är det full fräs med Idde, eftersom hon sov hela dagen typ, medan Ennis somnade kl 18.30 på soffan och har sovit sen dess. Jag har gjort tomatsoppa och grimaser med mitt yrväder till dotter. Älskar henne.

Processed with VSCO with hb1 preset

Processed with VSCO with hb1 preset

Processed with VSCO with hb1 preset

Imorgon kommer farmor Sonia och får träffa Bello för första gången. Blir mys. Hoppas på bättre natt i natt. Puss på er!

Processed with VSCO with hb1 preset

Efter förlossningen – Det här är min kropp

Processed with VSCO with hb1 preset

Jaha. Här kommer den nakna sanningen helt enkelt.

Nä, jag är inte gravid - jag har precis fött ut mitt barn. Hade en stor men såndär fin mage ni vet. I alla fall med kläder på. Nu har jag denna. Lite som en gravidmage i vecka 25, fast väldigt låg och väldigt mycket som en vattensäng.

Processed with VSCO with hb1 preset

Jag kollar på magen och tycker att den redan krympt ihop lite sen förlossningen i måndags. Den känns som sagt lös, men inte lika som efter min första förlossning. Då kunde jag knappt gå för magen bara flöt omkring, superobehagligt. Nu är den ändå ganska fast, men lös ändå 😀

Nåja. Sånhär kan man se ut efter tre graviditeter, varav den senaste avslutades för några dagar sen. Jag är nyfiken på hur jag kommer återhämta mig denna gången.

Jag fick sy ett stygn. I nån slemhinna. Ett fjuttigt stygn - vilken tur. Öm i underlivet är jag såklart ändå, det var en bjässe jag tryckte ut, men jag tycker ändå det känns helt okej där nere. När jag ska resa mig efter att ha suttit en stund känns det dock som att könet liksom ska stanna kvar på stolen, då får man knipa ihop så att säga. Då följer det med 🙂

Fogarna är rätt onda fortfarande. Jag har lite lättare att vända mig på natten och komma ur sängen, men det beror nog mest på att tunga magen är borta. Bäckenet gör ganska ont än. Men jag känner mig bättre för varje dag som går.

Träningsvärken börjar lägga sig och jag börjar få tillbaka styrka i armarna. Däremot är jag trött i överkroppen, har världens sämsta hållning. Och eftersom jag sjunker ihop får jag också lite ont i nacken. Får skärpa till mig där.

Jag känner mig oförskämt pigg, ganska glad i huvudet och har jobbat en del hemifrån idag. Känner mig engagerad i jobbet trots att jag finns på distans och inte kan göra mycket rent fysiskt. Känns bra. Är väl bara att invänta tredagarsgråten som bör slå till imorgon - Då lär jag ju va ett vrak istället.

Processed with VSCO with hb1 preset

Sen är det det där med brösten. Mjölken har ju kommit, med besked, efter två dagar och brösten SPRÄNGS! Jisses. Pojken äter så gott han kan men jag skulle kunna göda typ tre ungar till här. Borde donera men har för mycket annat att tänka på..

Nåja, kroppen ser ut såhär nu och det är helt okej. Men denna gången känner jag faktiskt att jag vill "få tillbaka" min kropp ganska snart. Amma kan jag göra ett bra tag, det känns väldigt bra hittills, men i övrigt vill jag hitta tillbaka. Hitta bra hållning, göra knipisar och få tillbaka mitt underliv och kontakten med magmusklerna. Jag vill kunna gå normalt igen och jag vill faktiskt kunna ha lite snygga kläder. Men ingen panik! Bara lite drömmar och önskningar 🙂

Nu ska jag amma. Hej!

Processed with VSCO with hb1 preset

Bebisen ska heta…

Processed with VSCO with f2 preset

Först: TUSEN TACK för alla gratulationer, det känns så himla fint!

Här kommer en liten kort summering av dagen, man är ju lite trött sådär 😀

- Bebis har gått igenom läkarkontroll och det såg fint ut.

- Ultraljudet på njurarna ska göras om några dagar eftersom det inte verkar va så farligt med hans trånga njurbäcken. Han slipper även antibiotika som det ser ut nu. Skönt.

- Bebis hade lite lågt blodsocker pga så stor och behöver ha lite ersättning då och då innan den "riktiga" mjölken rinner till i mina tuttar. Han ammar också men det räcker tydligen inte nu i början för en sån bjässe som vår. Men det går bra att mata med Baby semp på kopp.

- Bebis är en hejare på att ta bröstet. Också skönt.

- Bebis har varit lite vaken och spanat in oss. Han har väldigt stadig och utforskande blick, man känner sig helt klart granskad som förälder!

- Min kropp är helt mörbultad. Jag har ont i VARENDA muskel i kroppen pga tog i så in åt helsike under förlossningen. Jag har liksom till och med ont i ögat typ. Men kroppen har återhämtat sig väldigt bra för övrigt. Livmoder som drar ihop sig fint och allt sånt som man vill ska funka funkar. Men som sagt, rejält mörbultad och jag har svårt att röra mig i sängen och sånt. Foglossningen är ju kvar plus att jag klämde ut en unge där nere igår. Så ni fattar.

- Ennis och Idde har varit här och hälsat på idag. Mer om det i ett senare inlägg, men kan säga att det gick bra men räckte med en liten stund av olika anledningar. Ni ska få veta mer, lovar.

- Jag och bebis stannar till imorgon som det ser ut nu. PKU tas imorgon förmiddag och om han har bra vikt och blodsocker får vi åka hem. Johan har åkt hem med barnen och försökt ha en "vanlig" kväll efter att barnen först varit en halv natt och en hel dag hos Hanna och sen en natt och en halv dag hos Pelle och Karin. Imorgon ska de till förskolan och Johan kommer hit igen.

- Och slutligen - Bebisen har fått ett namn...

Bellomamma1 (1 av 1)

Han ska heta Don Bello Lennart Romin. Har ni hört nåt liknande?? Nä jag visste väl det! Men visst är det fint??

Det var ju tur att det blev en pöjk och att han passar till Bello med tanke på att vi pratat med barnen om bebisen som Bello typ halva graviditeten. Vi har liksom känt på oss men absolut inte vetat. Ennis har ju liksom sagt på förskolan att snart kommer Bello osv. Hade ju blivit superknas ifall det kom ut ett flickebarn som skulle heta Kelly eller något av våra andra flicknamnsförslag. TUR!

Vi är skitnöjda med namnet i alla fall och hoppas att bebis också gillar det!

Nu ska jag vila lite till, man behöver ju det ni vet.
Bello1 (1 av 1)