Stanna hemma från föris pga magsjuka? + Nytt klipp från lilla julafton

lilla-julafton6-1-av-1

Godmorgon!!

Jäklar vad segt det var idag, vi masade oss upp typ halv åtta. Natten var bra fram till halv tre, sen vaknade Ennis. Var uppe och hjälpte honom att kissa och sen somnade han om mellan oss. Helt ok. Det var bara det att en liten stund senare vaknade Idde och lät, jag avvaktade några gånger men gick sen upp och stoppade i nappen. Efter en stund kom hon in till oss och då märkte vi att hon hade bajsat. Så Johan gick upp och fixade med det och fick sen lägga sig inne på madrassen vi har i barnens rum. De somnade om medan min hosta då satte igång. Sen låg jag och hostade i typ en timme och fick sen gå upp till badrummet för att försöka bli av med slem och skit. SEN kunde jag få somna om.

Men ändå ligger man där och är rätt glad för att man har en fin familj osv. Det är ju grymt.

lilla-julafton7-1-av-1

Idag hade vi äntligen tänkt komma tillbaka till föris med barnen. Vi har ju varit sjuka, plus att det gått magsjuka som bara den på föris. Mest har vi vabbat men några dagar har vi stannat hemma pga att vi inte vill dra på oss magsjuka. I fredags pratade jag med förskolan och då var senaste fallet av magsjuka i början på veckan, så det såg lovande ut för idag. Men jag ringde för säkerhets skull nu på morgonen och visst, två nya fall. Fan också.

Så vi tog beslutet att stanna hemma idag också. Men imorgon behöver jag verkligen jobba lite ostört plus att det är rutinultraljud. Och på onsdag har jag ett viktigt möte. Så jag vet inte riktigt hur vi ska lösa det..

Jag vill verkligen undvika magsjuka. Om vi får det nu kommer vi inte kunna åka till skåne eller nånting över jul, det skulle va så jäkla tråkigt. Samtidigt känns det lite fånigt att stanna hemma från föris bara för att vi kanske inte ska få det.

Hur gör ni? Jag vet att alla inte har möjlighet att flexa så som vi kan just nu men hur resonerar ni?

lilla-julafton-gran

Igår firade vi lilla julafton med hemmavarande storbarn eftersom de ska va med sin mamma över julen. Så det blev julmat och tomte, dessutom spontanköpte vi en liten gran som vi klädde. Kolla gärna på klippet <3

lilla-julafton2-1-av-1

lilla-julafton3-1-av-1

Hoppas ni får en fin måndag och grym julvecka i alla fall! Kram på er!

lilla-julafton1-1-av-1

Live-sänder till förmån för musikkhjälpen – Imorgon kl 12! + Veckans klipp!

sjuk1-1-av-1

Nämen hej bloggen. Sorry för frånvaron, det är hälsan ni vet. Halsontet börjar bli bättre men nu är det ju hostan, huvudvärken och så inatt kom ögoninflammationen. Så jaaaaa. Inte så ball. Men en liten uppdatering från helgen finns i veckans klipp! Bland annat rese vi ju till Skåne, Ennis och jag, och Johan och Idde byggde pepparkakshus här hemma.

sjuk3-1-av-1

Nu är det ju bara vinterkräksjukan kvar då 😀 Den går på föris och våra barn har ju inte varit där på ett tag, på grund av andra sjukdomar dårå. Och nu står vi inför valet att låta de gå på föris eller helt enkelt skita i förskolan fram till julledigheten.

Och jag är inne på att strunta i föris. Nu hade magsjukan kommit till Iddes avdelning tydligen och det känns ju som att de kommer få det om de går. Och då kommer ju jag också få det. Gravid. Nä minsann.

MEN!

videohjalpen

Till nånting roligare, som jag tänkte genomföra imorgon trots viss krasslighet. Jag ska julpyssla med Frureinhold i United screens alternativa insamling till Musikhjälpen, Videohjälpen!

cropped-jennifer-121-copy1-1

Jag, Ennis, Jennifer och Hailey ska alltså live-sända under en timme imorgon onsdag, och pyssla så det står härliga till! Det är massor med YouTubers som kommer programleda under en veckas tid och vi är alltså två av dem. Vi sänder mellan kl 12 och 13, så himla skoj!

Under sändningen kan man då skänka pengar som sen går direkt till Musikhjälpen och deras mål att barn i krig har rätt att gå i skolan. Om ni swishar till Videohjälpen under vår timme kan ni ställa frågor till oss, så för varje nytt tillskott i kassan svarar vi även på en fråga! Ni har alltså chans att typ snacka med oss live imorgon 😀 Dessutom kommer man kunna va med i en utlottning, mer info om det kommer under sändningen imorgon!

Hur hittar man detta då? JO. HÄR.

Länk till insamlingen: http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/videohjalpen
Insamlings swish: 123 539 5892

Så alla föräldralediga, vabbande, vanligt lediga, skolkande eller smygsurfande-på-jobbet-människor: Kolla på oss imorgon och hjälp oss att göra en rolig och hjälpsam timme!

sjuk2-1-av-1

Hur går det på förskolan?

hagelby1-1-av-1

Hej! Välkommen till bloggen! Nä ja ba skoja, de flesta av er har ju hängt här ett tag visst? 🙂

Idag tänkte jag berätta lite om hur det har gått för Idde på förskolan. Jag vet att några har undrat.

hagelby2-1-av-1

I början gick det väldigt bra. Förutom att hon blev sjuk efter första "ensamdagen" och sen endast hann få en ensamdag innan Ennis blev lös i magen och då fick inte Idde heller gå. De första tre ensamdagarna (med några dagar mellan alla tre liksom) gick jättebra. Inga tårar varken vid lämning eller hämtning. Men sen kom det en vecka av gråt och tandagnisslande vid lämningarna.

Gud så jobbigt det var första gråtdagen. Iddan ålade sig som attan i pedagogens famn och slängde sig efter mig. Då grät jag en liten flod när jag kom utanför dörren. Sen hann jag inte mer än ut i bilen innan de ringde och sa att hon var glad igen. Iddan asså. Dramadrottningen nummer 1.

hagelby4-1-av-1

Sen har hon haft det jättebra om dagarna, även om hon varit lite ledsen på morgonen. Hon sover, äter och leker. Ennis går gärna och håller henne i handen när de träffas ute på gården och de leker tillsammans och var för sig. Så fantastiskt.

hagelby9-1-av-1

Vi kör oftast kl 8.30-16.30, vilket är ganska långa dagar, men om vi ska hinna in till kontoret och få något gjort och sen köra ut på lanned igen så måste det oftast bli så långa dagar. Men barnen har det bra så då känns det okej.

hagelby10-1-av-1

hagelby12-1-av-1

Idde har knutit an till pedagogerna också, speciellt en av dem. Och en av de nya pedagogerna hade hon fått fin kontakt med innan jag ens hade hälsat på henne. Iddan bara kröp upp i hennes famn en morgon när jag lämnade, och vinkade sen hejdå till mig. Ja, just det. De senaste två dagarna har jag lämnat helt utan tårar från Idde. Känns så himla bra nu.

hagelby5-1-av-1

hagelby3-1-av-1

Och Empan då? Han trivs som fisken i vattnet. Han tycker om att vara med pedagogerna och leker med många av barnen. Flera barn ropar "Hej Ennis!" när han kommer på morgonen och det värmer i mammans hjärta. Han är entusiastisk i nästan allt de gör, äter med god aptit och är nästan alltid glad. Älskade pojk.

Vi är superglada att vi äntligen hittat en förskola som både vi och barnen känner oss trygga med. Sen ligger den ju liksom 10-17 minuter, med cykelkärra eller bil, längre bort från stan än vi bor. På fel håll alltså. Men det får det va värt.

Bara barnen har det bra 🙂

hagelby6-1-av-1

Uppdatering – Ennis biten på föris

Sola5 (1 av 1)

Oj vilken respons jag fick på mitt tidigare inlägg här, både på bloggen och på insta. Tack fina ni för att ni engagerar er och delar med er! Det är ju precis det man behöver när känslorna är sådär som de kan va.

Lite uppdatering då. Jag hämtade Ennis vid fyra idag och när jag kom var han föst glad men när han kom fram och kramade mig blev han lite ledsen och berättade, på sitt sätt, om att han blivit biten på armen. En pedagog kom fram och kollade så jag visste vad som hänt men hon sa också att hon inte visste mer utan hänvisade till några andra pedagoger som redan slutat för dagen.

Se var Ennis glad igen och vi cyklade hem.

Jag försökte fråga honom om händelsen men det var lite svårt att tyda honom. Han sa i alla fall att det var en flicka som bitit och att han sagt "Sluta".
Sen skulle jag tillbaka till förskolan på kvällen för att gå på inskolningsmöte för Idde och då passade jag på att fråga en pedagog vad som hände.

Det som hade hänt var att Ennis hade haft en hink och sen hade en flicka från småbarnsavdelningen kommit fram och velat ta den, vilket Ennis då inte ville såklart. Då hade flickan bitit honom. Eftersom hon är så liten har hon inget språk precis, så det var ganska tydligt vad som låg bakom.

Jag tyckte det var skönt att det var just en sån här situation, med ett yngre barn. För det säger ju nästan sig självt att det är frustration från hennes sida, att inte kunna uttrycka sig i tal. Hade det varit ett äldre barn som bet honom hade jag varit orolig att det skulle va riktat mot min pojk och det vill man ju inte. Detta barnet hade nog kunnat bita vilket barn som helst och då finns det ju inget personligt bakom. Sen vill man ju inte att något annat barn ska bli bitet heller såklart, men ni fattar...

Samtidigt som jag vill fråga Ennis, och även berätta att ingen får göra honom illa och att han måste säga stopp, så vill jag inte göra för stor grej av det. Han verkar inte så bekymrad och då väljer jag också att släppa det nu. Vi har pratat om det lite grand och han vet att man ska säga stopp, nej och sluta.

Men oj vad jobbigt det är när ens unge råkar ut för olika saker. Man vill ju bara skydda dem från livet liksom.

Nu ska vi va lediga från förskolan några dagar och är tillbaka på måndag. För övrigt känns det superbra med förskolan inför Iddes inskolning i augusti. De är så himla trevliga och bra där. Tack för det <3 Godnatt fina ni! Trädgårdsprojekt10 (1 av 1)

Att släppa taget.. Och bakslaget

ennis05

Det är en otroligt stor grej för mig att släppa taget om Ennis, nu när han börjat förskolan. Stor för att det är lite jobbigt känslomässigt såklart men också för att det är ett härlig stort steg framåt i hans lilla liv. Att se hur han upplever saker utan mig som mellanhand, hur han umgås med andra barn och hur han utvecklas är fantastiskt att se. Och stort.

Ennis trivs verkligen på sin förskola och det känns inte jobbigt alls att lämna honom på morgonen. Jag längtar ju såklart efter honom under dagen men jag går inte från förskolan på morgonen med en klump i magen.

Idag hade han valt sin papegojtröja och hade dessutom sina nya sandaler som vi köpte igår. Stolt och glad sprang han in på gården och visade sina nya skor och sin tröja. Jag vinkade hejdå och cyklade hem.

Och jag hann inte mer än hem och börja berätta för Johan hur glad Ennis varit förrän de ringde från förskolan.

Han hade blivit biten.

image

Biten i armen av ett annat barn. Det hade inte gått hål men de hade tvättat för säkerhets skull. Ennis var glad igen och var ute och lekte men pedagogen ville ringa och berätta eftersom hon inte skulle va kvar när vi kom och hämtade.

"Okej" sa jag och la på.

Sen kom tusen tankar. Var det oprovocerat? Eller ett bråk? Är det första gången detta barnet biter eller brukar barnet bitas? I så fall, kommer Ennis bli biten igen? Är det riktat mot min pojke eller råkar fler barn ut för detta? Hur kommer Ennis hantera detta? Kommer han va lika pigg på att åka till föris på måndag? Är det dumt att vi är borta från föris till måndag pga att vi åker iväg? Hur kan jag lära Ennis att säga ifrån? Hur mycket förstår han?

Ja ni hör. TUSEN FRÅGOR.

Såklart kan inte personalen säga vilket barn som bitit, men jag vill veta hur situationen var. Hur stor del Ennis hade i det hela osv. Det måste man väl få fråga? Och det är ju bra att de inte säger vilket barn, det barnet ska ju inte få en stämpel, men det blir också en konstig situation.

Helt plötsligt har man inte rätt att få veta allt som har med ens barn att göra. Mitt barn har råkat ut för något men jag får inte veta av vem.

Eller får jag det? Jag har ingen aning. Jag hade ju samtidigt kanske inte velat att alla skulle få reda på om det var Ennis som bitit.

Guuuud.

Jobbigt. Speciellt eftersom det går så bra för Ennis på föris nu, han älskar att va där och vi känner oss trygga.

Fan också. Nu ska jag hämta hem honom så får vi väl se. Om inte annat kommer han väl försöka berätta själv.

Ennis01