Sluta med blöja – Så gör vi

Det finns ju en uppsjö av metoder att få barnen att lägga blöjan och börja gå på toaletten eller pottan. Vi har provat en del ska jag säga. Ennis, som snart är 5 år, slutade vid 2,5 års ålder. Blev helt torr på typ två veckor, både dag och natt. Vår 3-åring är en helt annan match.

Vi har gjort allt känns det som. Hon vägrade vårt försök till lite sen babypottning när hon var 1 år. Sen var hon på väg att bli torr kring sin 2-årsdag men la ner det själv. Sen avvaktade vi och så blev hon torr i två veckor när hon var 2,5 ungefär. Och sen gick det åt helsike igen. Senaste halvåret har hon haft blöja igen, men gått på toaletten också. På sista tiden har hon dock blivit bekväm och börjat kissa mer i blöjan och nu kände vi att det var dags att faktiskt ställa lite krav.

Vi har försökt att följa henne och göra det på hennes villkor, för hon är en sån bestämd typ, men nu får vi gå in och bestämma lite faktiskt.

Så nu ska jag ge er mina bästa tips för potträning, utifrån våra erfarenheter. Ingen vetenskaplig grund alls, vi har plockat lite här och där från olika metoder. Hoppas att ni som ska börja, eller som har hållit på och kört fast, kan få lite tips och inspiration.

Efter att ha testat massor är detta den absolut bästa metoden för en drygt 3-åring med starkaste viljan i stan (jag vet att det finns fler sådana, så sug åt er):

  • Klistermärken på en tavla. Barnet får klistra ett klistermärke varje gång hen kissar eller bajsar på toaletten eller pottan. En belöning. En del säger att man inte ska belöna något som ska va naturligt (att gå på toa) men i detta fallet är det bara det som funkar på vårt barn. Vi köpte denna svarta tavlan (som egentligen är en griffeltavla) på Flying Tiger och ett gäng kartor med klistermärken - Toppen! Tavlan hänger på väggen på lilla toan och när vi var i Skåne fick den följa med. Det är alltså bra att ha ett klisterställe som går att ta med, för att få kontinuitet i kisseriprocessen. 

  • Inte ge upp för att barnet säger nej. Efter att ha varit livrädda för att göra toalettsituationen ångestladdad för vårt barn har vi tidigare backat när barnet inte velat, just för att det inte ska bli nå tvång. Det har resulterat i att hon aldrig vill bli torr. Jag tror att man ska va försiktig med att ställa krav för tidigt, men med vår 3-åring har det funkat bra - NU. Det går inte att fysiskt tvinga henne till toan (mer än att bära henne ibland, men då måste hon va med på det lite), men muta funkar jättebra. Och "hota" med uteblivet nånting. Helt opedagogiskt, jag vet, men det skiter vi i. För det funkar. Och sen blir hon såklart glad när hon väl har kissat.

  • Kissklocka. Om man har ett barn som liksom har svårt att hålla tätt och småkissar lite då och då - Gå på toa ofta! Om man har en sådan typ som INTE VILL gå på toa kommer bästa tipset här: Låt barnet välja en alarmsignal på din telefon och sätt alarm. Antingen sätter du nytt alarm varje gång efter att barnet varit på toa (säg 1,5 timme exempelvis), eller sätter du alla alarmen för dagen redan på morgonen. Jag tycker att alternativ ett funkar bäst, för kommer det inget vid ett tillfälle kan man anpassa nästa "kiss-tid" efter det (dvs inte så långt till nästa alarm). Det som är fint i denna kråksång är att barnet tycker att det är roligt med melodin och det blir en ordlös signal om att det är dags att gå å prova. Inte en mamma som tjatar. Om barnet dessutom fått välja melodin själv blir det roligare OCH ett projekt som barnet är delaktigt i.

  • Även om du ställer krav - Följ barnet och låt det va delaktigt. Glöm alla pekpinnar från folk du hört säga att man inte ska göra si eller så - Gör det som funkar för er. Om barnet vill klistra två klistermärken, låt gå. Om du behöver muta med glass, gör det (någon gång, inte alltid såklart). Om barnet tvunget ska kissa på pottan som står där uppe - Gå upp (även om det är mer praktiskt där nere eftersom ni ÄR DÄR osv) - Och jubla om det kommer kiss OM DU VILL DET OCH DET KÄNNS KUL FÖR BARNET. Har också hört att man inte ska göra någon big deal av att det kom kiss, men hallå, om det gör att barnet börjar gå på toa/potta istället för blöja så KÖR. Allt som gör att det känns positivt och blir på barnets initiativ är bra. 

  • Så ha bra utrustning, gärna ett helt jäkla kit! Vi har såndär ring på toaletten nere, det är bra speciellt för nr 2 så man slipper skölja potta. Hänger på en liten krok på väggen så barnet själv kan ta ner den och lägga dit den när det är dags. Uppe har vi en potta, som då även är nere ibland. Pallar i olika former är bra, vi har flera stycken i olika höjder så det ska passa både till toa och handfat. För tvätta händerna ska ju också va lätt att göra efter. Ett hett tips är också att ha en utepotta för panikkissiga barn på sommaren. Också bra när man tränar tidigt med barnen och man ska "fånga" kisset när det går nakna i trädgården.

  • En liten stilig boklåda på toaletten är en bra grej. Speciellt i början när barnen ska ha ro att sitta och försöka. Låt barnet välja böcker, det behöver inte va om bajs. MEN! Om man vill ha särskilda toalettböcker kan jag tipsa om två som vi har (finns säkert massa fler bra, men dessa har som sagt vi).

Bajsmonstret, av Ulrika Casselbrant. Enkel, bra, gullig.

Det kommer inget bajs - Rolig bok med flikar. Också enkel. Inget superpedagogiskt precis, men barnen gillar den.

Som ett sista litet tips: Köp fina underkläder! Det kan va svårt att hitta bra trosor framför allt, men dessa är toppen tycker jag! Lite höga i midjan och går ner lite lite på låret. Mjuka och utan kanter som skär in. Från Kappahl, borde finnas just nu. Det ska ju kännas roligt och fint att ha underkläder istället för blöjor med fotbollar på.

Nu är ju detta skrivet utifrån att man hållit på med toaträning ett tag, så kanske har jag missat några detaljer om det där första försöket. Men generellt tror jag att det viktigaste är att prata med barnet och ha barnet med sig i projektet. Börja kravlöst och lättsamt men ställ mer krav och håll rutiner om det behövs efter ett tag.

För oss går det ganska bra, men det kissas fortfarande lite i trosorna och på natten kör vi blöja ett tag till. Men när förskolan börjar på måndag blir det med trosor och inte blöja. Kommer gå fint!

Hoppas att ni fick lite bra tips och lycka till i toaträsket! Och OM ni gillar denna typen av inlägg - Tryck på hjärtat längst ner! <3 Puss <3

45

Varför är det så svårt att va nyttig? Och att va förälder? Och allt?

Vi ÄR i Skåne! Och möttes första dagen av REGN. Ironi alltså. Men det behövs ju såklart. Och vi har haft en härlig dag i skogen i Skrylle och i lanthandeln i Torna Hällestad. Och nu har Pigga veckan ballat ur helt.

Vi kom fram strax innan nio igår kväll, barnen kom i säng strax innan tolv och jag och mamma satt och pratade till klockan två på natten. Jag i min tur somnade sen vid tre. Och så vaknade barnen kvart över sju. Så ja, ganska trött idag.

Att göra pigga drinkar känns ännu mer avlägset. Jag är såååå himla opeppad och osugen alltså haha. Jag köpte lite grejer innan vi åkte ner men det fick hänga med ner och nu ligger det bara här och väntar. Selleri, avokado, äpplen, citron, ingefära och babyspenat.

Varför ska det var så jäkla tråkigt att va nyttig liksom?

Så min nya utmaning i denna totalt opigga veckan är: Att göra EN pigg drink - av det jag tog med mig ner. Sen tänker jag att jag ska försöka göra en drink i veckan framöver istället. Det kanske är en bättre strategi..? Hur gör ni som håller på med sånt här för jämnan? Går ni upp en halvtimme tidigare på morgonen? Hur får ni idéerna till alla olika? Eller kör ni samma alltid? Tips mottages gärna!

Idag blev det som sagt regn, skog, lanthandel och fika får vår del. Och jag fick slumra en stund på soffan på eftermiddagen (i sällskap av film, barn och maracas typ. Men ändå).

Imorgon ska det bli bättre väder och vi satsar på att åka till Malmö för att vara med på inspelningen av Sommarlov. Vi får väl se hur det blir, känns som en utmaning bara jag tänker på det - Men man måste ju ta sig an sådana också. Att samla kryss med barnen är ju också bra - Har ni missat Cirkeln och kryssen (om att ta sig an utmaningar) hittar ni det inlägget HÄR.

Dagen igår, när vi åkte ner, var fantastisk! Det gick jättebra att köra, jag var pigg och barnen var mysiga och fina mot varandra. Drömdag! Idag var vi tillbaka i stöket, med en trött mamma och barn som testar och utmanar. Kivas med varandra och testar tålamodet. Men jag kämpar. Laddar om. Gör om. Gör rätt. Gör fel. Och rätt igen.

Och mamma och pappa finns här och hjälper mig.

Min sensate metod för att bryta när det börjar gå åt fel håll är att latja. Sätta igång musik och börja dansa eller som idag, leka monter-kull och gå bananas. Det får bli "stökigt" och härjigt en stund - Det är ju på ett roligt sätt. Jämför med stök och härj på ett tråkigt sätt, som det blir annars. Så får andra stå ut helt enkelt.

När de har roligt, har de roligt. Och de kan va så fina mot varandra. Och nu börjar Bello kunna va med, och Ennis och Idde tar hand om honom så fint. Sen tycker de såklart att han är jobbig när han ska riva duplo och sånt.

Jag har alltid lite dåligt samvete när jag kommer hit med min cirkus. Det är så mycket hela tiden liksom. Men jag vet att mamma och pappa tycker om att ha oss här och gärna hjälper med barnen. Och barnen känner sig så trygga och bekväma här. Det märks så tydligt och det känns så himla fint. Fint att kunna ge barnen detta.

Håll nu tummarna för oss imorgon! För att det blir uppehåll, för att vi kommer iväg i tid och för att det går bra på plats i Malmö! Och hoppas att ni har det fint, och inte är för besvikna på min icke-piggavecka.

Men tyckte ni om kvällens inlägg, och bilderna (som jag själv är otroooligt nöjd med), så tryck på hjärtat! Kram!

45

Ikväll blir det ännu ett kryss att fånga – Och TACK Vanja!

Åh men fina fina Vanja! Tack för att du pratade om min cirkel i er härliga podcast Josefin & Vanja! Jag är SÅ himla glad att den nådde ut och att så många gillade den! Har ni missat Cirkeln om personlig utveckling? Då finns inlägget HÄR eller två inlägg ner 🙂

Här har vi oss på Vanjas event för Valio i våras. Då hade inte lilla Tintin tittat ut än, men det har hon nu! Ni följer väl Vanja och läser hennes blogg? 

Nu ska jag fixa mig för kvällen - jag ska nämligen på galapremiär! Det innebär ännu ett kryss för mig faktiskt, eftersom jag ska hämta barnen på föris och sen köra in genom stan till SVT för att möta upp Johan som ska ta över barnen så jag kan gå på premiär. Det är tidspress och åter ska jag köra på ställen jag är ovan vid, denna gången med ALLA barn i bilen. Help.

Så håll nu tummarna för mig och önska mig en härlig kväll sen! 😀 Följ med på instagram stories vetja! @nyponstina ifall ni inte följer 🙂

Och efter att jag förstått att nya temat var suuuuperdåligt  (tack för feedback) - Vad tror ni om detta nudå? Tryck på hjärtat om ni gillar det!

38

Så tar jag mig an utmaningar – Dagar som idag, när jag vill dra mig ur

Jag ser mig själv som en ganska modig person. Inte när det kommer till fysiska utmaningar, då är jag en kyckling och har alltid varit, men i sociala sammanhang. Och andra utmaningar, som inte innefattar typ hopp från höga höjder eller annat läskigt.

Men så ibland, trots att jag inte är särskilt rädd för utmaningar, tar det emot. Jag börjar tvivla på vad jag kan, om jag vågar, om jag kommer klara av det och om jag kommer palla stressen.

Idag var en sådan dag. En dag som jag igår kände "Imorgon blir en dag att bara överleva". Anledningarna var några stycken olika. Det jobbigaste var att jag skulle köra bil själv (med Bello, vilket gjorde det ännu mer nervöst) på massa ställen norr om stan där jag aldrig kört. Jag är egentligen inte rädd för att köra bil, men jag kan bli stressad när jag inte vet vart jag ska och när gps:en (som är TUR att jag har såklart) pratar olika och konstigt ibland. Och så barnet i bilen, då kan man ju verkligen inte råka typ krocka lite.

En annan grej som gjorde mig lite nervös var att förberedelserna för inspelningen blev ganska hastiga och lite utom min kontroll eftersom vi haft ganska kort tid på oss denna omgången av Älskade unge. Till saken hör att Johan hade jobb på TT och inte kunde filma, därför tog vi in en annan fotograf (som är jätteduktig) men det gjorde ju att den gamla vanliga tryggheten med Johan försvann. Vi är ju ett så inarbetat team, Johan och jag, och behöver knappt prata med varandra på inspelningsplats. Så även om Adam är toppen blir det ju ändå inte lika lätt som vanligt.

Och så just det. Att Johan jobbade på TT idag. Från kl 6 på morgonen. Vilket då innebar att jag hade hela morgonen själv med barnen som skulle iväg till föris. Och så en inspelningstid att passa och dessförinnan skulle jag köra till Mörby för att hämta livräddningsdocka. Stressande tanke, trodde inte att jag skulle hinna helt enkelt.

Men då kom jag att tänka på Cirkeln. "Vilken cirkel?" tänker ni. Jo.

Denna cirkeln. Den har hängt kvar i mitt minne sen jag var på kamratstödjarkurs i nian på högstadiet. Då hade vi en ledare som skulle lära oss ditten och datten om värderingar, om att våga ha civilkurage och om att va trygg i sig själv. Då presenterade han denna cirkeln.

Det finns säkert ett namn på detta, och kanske återger jag inte det helt som han beskrev (det var ju trots allt ett gäng år sen...eeh... typ 15?) men jag berättar så som jag minns. Och det är SÅ bra!

Kolla på cirkeln på bilden ovan. Innanför cirkeln finns ett gäng kryss. Dessa kryss symboliserar erfarenheter du redan har. Saker du har gjort, vågat och klarat av. Kryssen utanför cirkeln symboliserar saker och utmaningar som du ännu inte tagit dig an.

För att utvecklas som person ska målet vara att hela tiden utöka cirkeln, eller linjen. För varje grej du åtar dig, som är lite utav en utmaning, växer din cirkel (eller ditt amöbaliknande område, som på bilden). Du vill helt enkelt samla så många kryss som möjligt. När du lycktas fånga ett nytt kryss känner du dig nöjd och blir sugen på att fånga fler.

Ganska logiskt va?

Men så ibland kommer sådana dagar som idag, där man överväger att strunta i det där krysset som man siktat in sig på. Blåsa av allting och dra sig undan. Skjuta på det eller inte göra det alls. Och varje gång du "fegar ur", eller backar för att du inte vågar, försvinner ett av dina kryss som du redan hade. För när du skjuter upp, eller blåser av, för att du inte vågar kommer även en känsla av misslyckande. Istället för att växa blir du mindre, tappar självförtroende och kanske självkänsla. För du ville ju våga egentligen. Din ring (eller amöba) minskar och det blir lättare att dra sig ur även nästa gång.

Plötsligt sitter du HÄR! Med ett enstaka kryss, och mår dåligt. Och vet kanske inte ens varför. Ett typiskt exempel på personlig inveckling istället för utveckling. Och där vill vi inte hamna, visst?

Det är ju HÄR vi vill va! Massa kryss och tummar upp! Starkt självförtroende, bra självkänsla. Vi går framåt, utvecklas och blir vårt bästa jag.

Det är kanske inte så lätt som det ser ut. Men om man ser utmaningar på detta sätt, i lite halvtaffliga bilder på en bit kartong, blir det kanske något tydligare. Det blir kanske liiite lättare att ta sig an det, eller vad säger ni?

Jag vill tillägga att jag tycker att man ska säga nej, eller dra sig ur, ifall magkänslan (långt långt inne) tydligt säger "NEJ". Det är en annan grej. Och jag tror någonstans att vi alla kan känna av om det är ett NEJ eller en mindre rädsla som man faktiskt kan, och förmodligen vill, komma förbi. Ett tydligt NEJ kan ju faktiskt också va ett kryss.

SÅ. Denna cirkel dyker ofta upp i mitt huvud när ja står inför utmaningar. Och idag, trots att jag vaknade supertrött och med magknip och huvudvärk, tog jag ett kryss. Kanske till och med FLERA kryss. Och dagen blev ju HUR BRA SOM HELST. Det gick smidigt med barnen på morgonen och jag var mer än en halvtimme för tidigt på location för inspelning. Körningen gick fint och jag hittade bra. Inspelningen flöt på och var rolig dessutom, teamet var toppen och vi var klara tidigare än jag trott. Jag och Bello kom hem hela och jag behövde inte ens pusta ut och säga "jag överlevde". Även om det var just det jag gjorde. Men känslan efter var istället "Yes! Jag klarade det här! och det var inte så farligt.."

Så prova denna Cirkeln vänner. Om ni vill göra det ännu tydligare kan ni till och med märka upp era kryss med specifika utmaningar, om ni känner att det blir ännu mer givande då.

Lycka till! Och kom ihåg att trycka på hjärtat ifall ni gillade detta!

Puss på er!

56

 

Resan mot Mitt Bästa Jag – Är ni med?

Nu är det dags för nya utmaningar för mig! Jag har ju krisat ett tag (30-årskris?) och verkligen känt att jag står på ett ställe i livet där jag vill hitta en väg att gå, hitta vem jag är, vad jag är bra på, vad jag vill, vad jag kan. Jag vill må så bra som möjligt, både fysisk och psykiskt, och jag vill bli trygg i min kropp, mina värderingar och mitt föräldraskap. Jag vill vara en härlig fru och den bästa mamman jag kan vara.

Det är med andra ord dags för mig att påbörja Resan mot Mitt Bästa Jag.

Och denna resan kommer ni få ta del av. Resten av året (till att börja med) kommer mycket av det jag gör, och skriver om, utgå från projektet att bli mitt bästa jag. Jag kommer dela med mig på bloggen och Instagram till en början, men om tiden finns skulle det vara roligt att även göra lite på YouTube.

Vad innebär detta egentligen nurå?

Jo. Det finns många delar av mitt liv där jag känner ett behov av att utvecklas. Jag vill hitta mig själv när jag är som bäst, när jag når min fulla potential och när jag har god fysisk och mental hälsa.

Områdena som jag vill utvecklas inom är egentligen samma grejer som jag skriver om, och delar med mig av, idag. Så mina kanaler kommer handla om samma saker som innan (blandningen ni vet, som ni gillar ju. Och jag) men jag kommer ta mig an det på ett lite annorlunda sätt.

Jag gör detta för att utvecklas själv MEN OCKSÅ för att kanske inspirera er! Efter att ha undersökt min målgrupp och publik lite närmare har jag fattat att ni är många som står där jag står. Där man varit mycket mamma på sista tiden och inte så mycket sig själv. Kanske vill ni följa med på resan och hoppa på lite ni med?

Här kommer några områden som jag vill utvecklas inom och därmed kommer dela med mig av i mina sociala kanaler:

  • Föräldraskap. Jag ÄR en bra mamma. Men inte den bästa jag kan vara. Jag kan bli mer medveten, analysera mer, ge mer kärlek, lyssna mer. Jag vill bli mer öppen för inspiration i föräldraskapet, får råd och diskussion. Jag kommer fortsätta skriva om föräldraskapet på ungefär samma sätt som förut, eftersom jag redan innan har haft en strävan att utvecklas som förälder.

 

  • Mental hälsa/personlig utveckling. Ett lite nytt område för er kanske, men inte för mig. Jag älskar sånt som har med mental hälsa och hjälp till självhjälp å göra, jag har bara inte haft så mycket tid att götta mig i det de senaste åren. Men jag tycker att analyser av den egna personen, andra människor och sociala fenomen är otroligt spännande. Jag kommer framöver dela med mig av bok- och poddtips och egna tankar om mental hälsa och personlig utveckling.

 

  • Mat/Hälsa/Träning. Jepp, det blir mer sånt framöver, men inte på något hetsigt sätt alls. Jag är där och nosar ibland men motivationen försvinner ofta efter ett tag. Nu står jag vid ett ställe i livet där jag måste börja ta hand om min kropp. Jag behöver bli stark i kroppen och jag behöver ge den rätt energi. Min förhoppning är att inspirera med träning på otränad-3-barnsmamme-nivå och roliga nyttiga smoothies kanske!

  • Relationer. Vi är ganska bra på vår relation, Johan och jag. Men långt ifrån så bra vi kan vara. Både jag och Johan vill nog jobba lite mer på vår relation, hitta vårt bästa vi. Jag vet också att flera av er följare uppskattar när vi prata relationer - Så det passar väl utmärkt att lägga lite mer krut på detta?!

 

  • Mitt jobb-jag. Vilket är det? Är jag en riktig företagare eller vill jag gömma mig bland tavlor i en ateljé på landet? Detta är den mest oklara biten egentligen, men det gör den också otroligt spännande. Den har ju väldigt mycket med min identitet å göra - Vem fasen är jag och vad är jag bra på? - och därför är den väldigt viktig på denna resan. Jag kommer dela många tankar och funderingar med er.

 

  • Mode/stil/skönhet. Vad är det? Ja det är ju både utsida och insida om ni frågar mig. Jag älskar kläder, frisyrer och smink och det är inget jag skäms över. Jag märker att jag mår bra av att göra mig fin, klä mig snyggt och skapa på min egen kropp liksom. Just nu är jag dessutom snyggare än någonsin (ja det är sant, jag har aldrig varit snyggare om ni frågar mig!) men jag har något av en klädkris. Jag har alltid haft en väldigt varierad stil, och tyckt att det funkar hur bra som helst att köra 50's ena dagen och punk andra. Men nu har jag kommit till en punkt där jag kan klä på mig, se mig själv i spegeln och ba "Nääää, vad jag ser FÅNIG ut!". Därför tar jag med detta på resan att bli mitt bästa jag. Jag ska också hitta min bästa stil, och mitt snyggaste jag. Jag kommer dela outfits för dagen, klädtips, sminktips, inspiration, stil. Ni vet. Kul va?

Ojoj, vad mycket det blev! Och då har jag nog inte ens tagit med alla delar!

Men vad tycker ni? Är det en bra grej detta? Är ni med mig på denna resan? Känner ni att ni står på liknande ställe i livet och vill inspireras? Eller på ett annat ställe och vill inspireras ändå?

Hoppas! Tryck gärna på hjärtat om ni gillar! Och skriv en kommentar! (Det borde va enklare att kommentera nu, jobbar på att få till ett bra blogg-tema som är lätt för er att orientera er på).

Puss!

59