Nu blir det inte mer

AvslutningBello1 (1 av 1)

Jag har fått nog. Nu får det räcka. Någonstans måste det ta stopp. Man kan inte hålla på hur länge som helst, någon måtta får det ju ändå vara.

Så nu blir det inte fler. Fler barn. Och det är inte för att jag har fått nog av de jag har :D Jag tror jag är mer tacksam än någonsin just nu. Nä, det handlar helt enkelt om att jag ba känner att jag är färdig nu.

AvslutningBello2 (1 av 1)

Efter Idde tänkte jag länge skriva ett inlägg om en eventuell nummer tre. Att det förmodligen inte skulle bli någon trea. Jag hann dock inte förrän jag var gravid igen. Men anledningarna var några stycken, som är ungefär samma som jag har till att det inte kommer bli någon fyra.

1. Jag skulle inte våga, för kroppens skull. Min kropp var redan rätt påfrestad efter Idde, framför allt hade jag problem med åderbåck och ytliga blodproppar. Redan då trodde jag inte att jag skulle våga bli gravid igen, med rädsla för blodpropp framför allt. Men så blev jag gravid plötsligt, och då var det bara att hantera den rädslan. Och påfrestan för kroppen. Och det var tufft, tuffare än någonsin, så en graviditet till är INTE att tänka på.

2. Man ska hinna ta hand om ungarna. Två stycken (+några stora bonusar varannan vecka) var helt hanterbart - tre små är på gränsen. Men det går! En fjärde liten, nej :D

3. Jag vill göra något såntdärnt självförverkligande. Jag har så himla mycket inom mig, förutom att va mamma, och jag ba måste få det ur mig. Men som mamma till tre små barn, som kommit på 3,5 år, finns ingen tid. Eller energi. Och så länge de är små kommer det vara svårt att få tid till andra sk självförverkligande aktiviteter. Det är helt okej att lägga mina egna intressen åt sidan några år, jag får ju världens finaste gåvor i form av mina barn, men om man ba fortsätter skaffa ungar hela tiden blir det liksom aldrig min tur. Och nånstans längtar jag ju efter att få försöka förverkliga affärsidéer, jobba utan barn under armen, sy, måla, renovera. Jag behöver sånt också, för att va lycklig ända ut i fingertopparna. Om ni förstår.

Så därför blir det ingen fyra. Men framför allt bara känns det. Efter Idde hade jag svårt att vänja mig vid tanken att inte va gravid igen, ha en liten igen. Jag kunde inte göra mig av med alla gravidsaker eller bebiskläder. Några grejer sålde eller skänkte jag, men det tog emot. Och bebiskläder rensade jag inte alls. Någonstans kände jag att jag inte var klar, även om huvudet hade ovan nämnda anledningar aktuella.

Nu är känslan annorlunda. Jag ÄR klar. Och jag kan rensa. Självklart sparar jag en del, men jag känner verkligen att jag kan göra mig av med grejer. Väldigt skönt tycker jag.

Så det kommer bli en loppis eller bloppis! Får be att återkomma med mer info kring det, jag är mitt i renset! Och det blir ju mer efter hand som bebben växer här... men någon gång måste man ju börja sälja. Så det kommer när energin finns helt enkelt.

Avslutning1 (1 av 1)

Med det sagt ÄLSKAR jag min fina ungar. Och idag har de stora små haft sommarfest på föris. Vädret var skitrisigt men vi körde picknick ändå och barnen sjöng sommarsånger på gården. Idde ville komma till mig, Bello och Albert men Ennis stod kvar och sjöng och dansade för fullt. Såååå underbart att se!

Avslutning2 (1 av 1)

Och med min fantastiska framförhållning kom jag in i blomsteraffären en halvtimme innan festen och bad den härliga ägaren att fixa fem rosor med en liten kvist och provrör med vatten. Och hon fixade, så jäkla grymt! Tusen tack. Stressad som bara den var jag, kom ju på detta en timme innan festen. Barnen slutar inte för sommaren förrän till midsommar, men jag kom liksom på att vi borde ge present idag eftersom alla pedagogerna förmodligen skulle va där. Och för att alla andra säkert skulle ha presenter just idag haha.

Avslutning3 (1 av 1)

Korten fick vi fixa på när vi väl var på föris så det blev lite blött och knasigt. Men barnen kunde ge sina rosor och det kändes bra. Vi är ju så himla tacksamma och glada för att barnen får ha så roliga och givande dagar där.

Avslutning4 (1 av 1)

En bra grej. Jag börjar känna mig stark i kroppen igen. Det märktes framför allt idag när jag kände att jag faktiskt klarade av att rodda med barnen och picknick och allt. Med viss hjälp av Albert, men ändå!

Jag har fortfarande ont i bäckenet på nätterna, men på dagen känns det okej. Jag får mer energi och kan hugga i mer. Vara mer allert med barnen. Rodda mer. SKÖNT. Och nu vill jag bara fortsätta "tillbaka". Hejja hejja.

Puss!

AvslutningBello3 (1 av 1)

Avslöjande nummer 2! Så jäkla roligt!

Rosen1 (1 av 1)

Jisses vad det avslöjas saker nu asså :D Igår kunde jag ju äntligen outa vad det är för fint jag har sytt senaste tiden, och idag kan jag berätta vilket mitt andra stora vårprojekt är.

Iddejackan3 (1 av 1)

Jo. Just nu sitter jag och vår redaktör Hanna och jobbar för fullt med research för säsong 4 av Älskade unge på Aftonbladet TV! Yes, det blir alltså en säsong till.

Det kommer skilja sig en del från tidigare säsonger, många förändringar men ändå samma. Svårt att förklara! Rätta andan kommer va där i alla fall och det är jag som programleder som vanligt :) Jag är också producent även för denna säsongen och det är så jäkla roligt. Vi har världens bästa redaktör Hanna och vi har så sjukt mycket idéer. Johan kommer va exekutiv producent och fotograf medan vår stjärna Palle kommer sitta i redigeringen och även filma en del. Sånt superteam!

Och premiären är redan i månadsskiftet mars/april, hör på den.

IddeEnnisstaketet1

Och jag kommer behöva er. Just nu söker vi småbarnsföräldrar till en testpanel. Vi vill ha ett gäng som kan va med i roliga inslag som har med småbarnslivet att göra. Inspelningsplatserna blir i Stockholmsområdet under våren, mer detaljer kan jag ge till den som hör av sig och är intresserad. Vi söker personer som kan bjuda på sig själva och som tycker om att stå framför kameran. Och som är småbarnsföräldrar såklart!

Är du intresserad av att va med? Maila mig på kajsa@rominproductions.com

Nu är vi igång! Hurra!

Iddejackan4 (1 av 1)

Sluta med napp

Tummis_avsnitt19 (1 av 1)

Trots sjukdom här hemma fick vi ihop ett litet kort klipp här på kvällskvisten.

Hur känns egentligen graviditeten nu? Står jag ut med smärtor och klumpighet?
Och hur var det för Ennis att sluta med napp? Vilken metod använde vi och hur lätt gick det egentligen?

Allt och lite till i veckans klipp på kanalen - NyponStina (prenumerera vetja!)

Jag lyckades

Buketten1 (1 av 1)

Asså jag vet inte hur det gick till.... men jag lyckades fan göra denna helgen (nästan) precis så som jag ville att den skulle bli. Och det känns sååå himla bra.

Förra helgen va jag inte så nöjd med. Vi var inne heeeela helgen och visst, vi pysslade med saker inne, men det var mest plock liksom. Och ingen mår ju bra av att bara va inne. Men jag var så himla trött.

Duscha1 (1 av 1)

Så denna helgen hade jag bestämt att vi skulle hitta på något. Behövde inte va nå stort alls, bara vi kom utanför huset liksom. Jag kollade lite evenemang och skit häromkring men hittade inget, inte ens i kyrkan, så det fick helt enkelt bli en tur till Farsta centrum på lördagsförmiddagen. Men först behövde jag duscha och då fick det bli denna varianten för barnen :D

Farsta1 (1 av 1)

Jag packade in kidsen och vagnen i nya bilen och fräste iväg - Sån jäkla frihet det är att ha körkort. Kan inte fatta att jag har det ens. Men det har jag, och det är riktigt gött. Det är rätt skönt att ha dubbelvagnen när man är själv med barnen på vift sådär, då kan Ennis liksom sitta mellan bilen och inne och sen om det är mycket folk. Man får ändå tänka på att jag är pregnant också. Men annars gick han mest.

Farsta2 (1 av 1)

Vi gick i leksaksaffären såklart...

Helgen10-11_col1

... och jag blev äntligen klippt! Snaggad alltså. Barnen satt som ljus i vagnen och tittade på Babblarna-filmen på YouTube. Det går ju snabbt att snagga, men ändå! Grymma barn jag har.

Farsta3 (1 av 1)

Jag köpte bla lite gravidkläder (pga supertjock) och trosor (pga samma), Blutsaft (pga superjärnbrist) och mineralpuder (pga slut). Ennis fick ett pussel och Idde en bil. Sen fikade vi. Superlyxlunch med pannkakor och barnen var glada och duktiga. Asså mina ungar, jag var typ helt lyrisk efter vistelsen för vi hade haft det så himla bra och enkelt och roligt. Fy fasen vilka fina barn jag har.

Helgen10-11_col3

Båda barnen somnade i bilen hem och fortsatte sen sova på soffan i flera timmar typ. Tydligen tog det på krafterna att va i Farsta centrum. Sen var det fullt röj igen!

Farsta6 (1 av 1)

Idde gick och la sig i någorlunda tid medan jag och Ennis kollade lite på mello och sen på pappas live-sändning på Aftonbladet. Fick till och med en glimt av honom med bommen i högsta hugg, det tyckte Ennis var roligt. Att det dessutom var mamma som var speakerrösten till sponsorerna innan sändningen var extra roligt såklart.

Helgen10-11_col2

Som sagt, skitnöjd med dagen igår. Framför allt för att jag hade bestämt mig för att inte bli arg eller tappa tålamodet. Bara vara glad. Och det funkade ju hur fint som helst, man för ju över humör på sina barn. Så jag tänkte att dagen idag skulle bli lika bra. Men tyvärr var inte mamman i samma form som igår och starten på dagen blev något kämpigare.

EnnisUte2 (1 av 1)

Jag kände ganska snabbt att jag hade mycket sämre tålamod än igår och tappade humöret på barnen för lätt. Så då tog jag mig i kragen, klädde på ungarna och gick ut i trädgården och på lekplatsen. Och vips kändes allting mycket bättre!

EnnisIddeUte1 (1 av 1)

EnnisUte1 (1 av 1)

Det var ju sjukt fint väder, fast kallt, och Ennis ville ha sina brillor.

IddeUte1 (1 av 1)

Sen fick lillan prova. Cool.

Sen var vi inne och käkade och vilade, kollade på Alfons och målade två lådor som barnen ska förvara sina förskolealster i. Städade lite och jag klippte Empan när Idde sov. Så allt blev liksom skitbra efter att vi varit ute. Så nöjd med det alltså.

Sen kom Johan hem från mello i Malmö och vi pratade lite och käkade mackor innan han körde storisarna till mammavecka. Och nu är han här hos mig och korvarna sover. Jag bloggar men borde bada och göra mig lite fin inför inspelning på TV4 imorgon. Så nu får jag väl ta tag i den biten helt enkelt.

Så ja, jag är helnöjd med helgen och vi har haft det sådär bra som man bara vill. Myst mycket och haft roligt. Mina älskade barn alltså <3 Avslutar med Ennis placering av affisch. Eller en av dagens placeringar, den har suttit på många ställen. Men den här gillade jag bäst - uppochner dessutom. Genialt. Puss på er! Helgen10-11_col4

Min största bedrift under året 2016

onsdag-1-av-1

Jag hade egentligen tänkt göra en årskrönika här på bloggen. Men det har ju då inte blivit av riktigt.

Jag vet inte riktigt om man måste göra det heller. För vem liksom? Ni som följer mig har ju hängt med hela året förmodligen :D Men visst. Det ÄR roligt att summera året och kika tillbaka på vad som hänt, både för mig och kanske även för er.

onsdag3

Men det tar sån tid. Jag har ju gjort årskrönikor tidigare år och minns att det har tagit superlång tid att få ihop det på ett bra sätt. Jag vet egentligen inte varför, det kan ju va 12 händelser, typ en per månad, med bild och lite text. Inget konstigt alls, jag har haft 12 bilder i blogginlägg förut :D Men tydligen är det extra krävande det här. Och nu känns det som att det gått så lång tid efter årsskiftet att det typ är för sent :D

MEN.

Då tänkte jag såhär. Det är mycket som hänt detta året, och jag är stolt och tacksam för mycket, men det finns en händelse som väger riktigt tungt.

onsdag4

Jag har tagit körkort.

Vid 28 års ålder gjorde jag det. Äntligen. Den 10 augusti 2016.

image

Tiden fanns, möjligheten fanns. Jag gav mig fan på att fixa det och det gjorde jag. På första försöket, både teorin och uppkörningen. Fan vad bra jag är.

Även om jag kan känna mig osäker i trafiken ibland, speciellt när jag ska köra där jag är ovan eller inte hittar, så har detta körkort öppnat sååå många dörrar för mig. Framför allt är jag inte beroende av andra (läs Johan) utan kan själv sätta mig i bilen och köra dit jag vill. Vår vardag har blivit så mycket smidigare då vi kan va mycket mer flexibla, vi kan båda ta bilen om det behövs. Hämta barn på förskolan osv.

image2

Och nu när vi ska ha ännu ett barn. Vilken jäkla tur att jag genomförde detta precis innan jag blev gravid igen. Jag tror nämligen inte att jag hade haft samma motivation att ta kortet nu under graviditeten.

Det är knasigt för jag har liksom sett det där med körkort som något som andra har. Inte jag. Det är liksom inte för mig. Trots att jag övningskört i perioder, både som tonåring och som ung vuxen, har jag nog aldrig trott att jag ska klara en uppkörning.

Men så ba "Nämen vaddå, kan andra så kan väl jag? Eller? Så jäkla svårt kan det ju inte va. " Och nä, det gick ju faktiskt jättebra. Och det här med att jag först inte ville övningsköra i Stockholm, utan tänkte att jag skulle ta två veckor i Skåne, var ju bara dumt. Det är ju i Stockholm jag bor och här jag ska köra mest. Då måste jag ju kunna köra i denna trafiken. Helt knäppt att tänka annorlunda ju.

onsdag5

Men nu har jag det alltså, och det känns grymt. Verkligen ett stort mål som jag uppnått under 2016. Och nu funderar jag såklart på hur jag ska kunna matcha det 2017. Finns det nåt mer sånt där stort som jag kan genomföra?

Kanske en tredje graviditet och förlossning är stort nog..? :D Jag tror nog det faktiskt. Man behöver ju inte ta sig vatten över huvudet.

korkort1-1-av-1

Jag gjorde några videos, som har med körkort att göra, i somras. Här kommer en om hur jag motiverade mitt körkort :)

Och här kommer videon där jag avslöjar om jag klarade kortet eller inte..

Och här, några enstaka veckor efter att jag tagit mitt körkort. En något upprörd NyponStina :D

Puss på er!

onsdag2-1-av-1