Nu vågar jag hoppa

Hej allesamman! Vad glad jag är att ni är här och läser, för det betyder att ni blir nyfikna. Jomen visst, som ni säkert redan har fattat är det fotograf jag tänker att jag liksom.. ska bli. Eller va.

Jag har ju fotat länge och mycket, och flera gånger de senaste åren har tanken slagit mig.. att jag kanske ska satsa på foto. Men så har nästa tanke kommit och den har tydligt sagt "Det finns SÅ många som är fotografer idag Kajsa Stina. Det är inte ens lönt att ge sig in i branschen".

Men så nu, när vi rörde om lite i grytan här under början av året var det som att det bara kom till mig.. fast på riktigt denna gången. Och det är ju samma konkurrens nu som de senaste åren, om inte ännu mer, men vet ni - Det skiter jag i. För jag måste ju faktiskt prova. För om jag inte testar vet jag inte heller om det går, eller inte.

Det sjukaste med allt det här är att när jag väl bestämde mig för att börja fota på riktigt var det som att en helt ny värld öppnade upp sig för mig. Plötsligt ser jag mig omkring med helt andra ögon. Det är helt överväldigande och jag blir nästan för full på intryck på nå vis. Jag ser ljus, linjer, former och färger HELA tiden. Extremt roligt, men också lite jobbigt. När man kör bil till exempel...

Nu börjar i vilket fall en ny resa för mig, och det känns jättejättejätteroligt! Jag har köpt mig en sprillans ny Canon 5d och jäklar vad jag ska köra! Men jag måste erkänna att det är jäkligt läskigt... Jag har ju visat hur mycket bilder som helst genom bloggen och Instagram, men vet ni vad skillnaden är? Nu ska jag liksom stå för mina bilder. Och jag ska fota åt andra.

Men någonstans vet jag att det är lugnt. Att jag kan, att jag kommer komma in det snabbt. I lördags fotade jag mitt första event, som fotograf och inte bloggare, och redan efter det tillfället kände jag mig mycket tryggare i rollen. Sen är det bara att fortsätta suga åt sig kunskap, prova sig fram, våga testa och våga våga (som Vanja säger).

Jag sitter och lägger sista bitarna på plats på nya hemsidan, och hade hoppats på att kunna lansera idag. Men det får ta lite extra tid, jag vill i alla fall ha en någorlunda okej sida att visa upp 😀 Jag skriker till på Instagram när den ligger live 🙂

Vad tror ni nu då? Kommer jag greja detta? (Säg JA)

52

Äntligen har vi skrivit på + En glimt av nya sovrummet!

Hej vänner! Hoppas ni har haft en rolig vecka (har man ens roligt när man är vuxen? Jag vet inte.. jo men det har man ju såklart). Min vecka har varit ganska mysig tror jag. Fick hem min man från mellot och eftersom finalen var i Stockholm bodde han ju hemma om nätterna, så jag fick ha honom lite nära redan under veckan.

Helgen blev såklart mello-präglad (eftersom Johan jobbat med mello fyra år i rad lever vi liksom i den bubblan fullt ut haha) och efter barnens kusins kalas i lördags åkte vi hem och tittade på finalen. När John Lundvik vann tjoade jag av glädje och Ennis slängde sig i soffan och grät för att inte Bishara vann. Han återhämtade sig dock snabbt när han insåg att han ju ändå kunde lyssna och titta på numret hur mycket han ville.

Ni har ju fått följa mitt sovrumsprojekt litegrann, och det har gått sakta men säkert framåt under några veckor här. Man hinner ju liksom inte riktigt göra allt på en dag eller två när man är typ ensam med barnen. Men ni vet hur det såg ut innan - Vit tradig vägg som dessutom var full av märken och skit.

Idag visar jag en liten bit av sovrummet, eftersom det är lite kaos i resten av rummet fortfarande (eller IGEN kan man säga, eftersom vi idag tog hem massa grejs från studion). Det är ett ganska stort projekt för tillfället, att utrymma studion och bestämma vad som ska flyttas hem eller till förrådet, vad som ska skänkas, säljas eller slängas. Så lite mer kaos än vanligt är det ändå här hemma..

Nåja! (Jag märker att jag bara skriver på känn idag. Lite som man tänker, det bara kommer, lite av det ena och lite av det andra. Men jag hoppas ni hänger med ändå).

Nu kom jag nämligen på att jag ju måste berätta vad som hände idag. Idag var dagen då vi skrev slutgiltigt avtal och därmed överlät kontraktet för lokalen till nya hyresgäster. Vid mötet kom det upp en grej som gjorde det hela något svettigt (trots att vi gjort alla rätt osv) men nästan två timmar senare gick vi därifrån med lättat bröst och lokalen "såld".

GRATTIS TILL OSS! Nu kan vi äntligen gå vidare. På fredag lämnar vi nycklarna, så resten av veckan går till att flytta bort grejer och städa. Nu väntar nya spännande tider för oss, och vi fortsätter att rensa i livet för att kunna leva så enkelt, fritt och kreativt som möjligt. SÅ skönt.

Men ja! Tillbaka till sovrummet (haha INGEN ordning på mig idag alltså..)

En liten "halvföre-bild" kan man säga (i uselt lampljus dessutom) där väggfärgen är på plats men dörren och dörrfodren fortfarande inte målade. Jag började med att måla in golvsocklar och tacklister i samma kulör som väggen och sen fortsatte jag alltså med dörrar och dörrfoder. Lite vågligt kan man tycka men OJ vad jag INTE ångrar mig - Det blev SÅ snyggt! Kolla!

Fortfarande asdåligt lampljus, men ändå. Måste göra en sån före/efter-grej ändå ju. Mer naturligt ljus på bilderna nedan (trots lite sudd..). Det blir verkligen en dramatisk känsla när man målar in sådär, lite surrealistiskt på nå vis. Ska se om jag kan ta en lite bättre blid sen, med annat objektiv, där båda dörrarna syns. Om ni vill göra likadant - tänk på att måla med snickerifärg på dörrar och foder så det håller bra och blir snyggt. Lite dyrare men värt i längden.

Den konstiga sladden runt dörren vet vi inte riktigt vad den går till (mycket mystiskt), och vi vågar inte bara ta bort den, så den fick komma tillbaka där den satt och dessutom bli inmålad. Helknäppt, jag vet, men vad gör man. Bättre än vit liksom 😀

Just nu står det diverse möbler längs väggen i sovrummet men det roliga är att möbler som förut inte riktigt kommit till sin rätt hemma hos oss plötsligt blev helnajs till denna väggfärgen. ALLT blir snyggt till denna färgen. Magiskt!

Min lilla byrå som jag fått efter mormor till exempel - Har rött någonsin varit så snyggt? Tror inte det. Och så passade den lilla röda stolen, som jag haft i ateljén och dessutom försökt sälja några gånger, superbra ihop med den. Om det ska stå där fortsättningsvis vet jag inte, jag ska nämligen ha en arbetsplats längs den väggen, men kanske! Snyggt blev det i alla fall så jag njuter så länge det står där.

Sängen har flyttats över till andra väggen i alla fall, för som ni ser på bilden längre upp i inlägget stod den mot denna väggen förut. Jättepraktiskt för oss just då men helt fel för känslan i rummet. Ska givetvis visa er sängen osv senare.

Har ni sett att jag tagit in några kvistar från vår syren i trädgården. De är så späda och gulliga tycker jag, skönt att få lite vår inomhus i alla fall.

Nu är det bara färg precis runt fönstret o sovrummet som saknas. Vi bytte, som ni kanske vet, alla fönster i huset i höstas men det har inte blivit helt bra så vi ska få det åtgärdat om några veckor. Bland annat ska foder bytas ut i sovrummet och därför står jag inte och målar om det ska komma hantverkare och härja några veckor senare. Så lite lite kvar, men SNART klart.

När mina föräldrar var här förra helgen fick jag mina födelsedagspresenter - Riktigt roligt att få fylla år igen faktiskt! Jag fick bland annat dessa underbara fritidsbyxor som jag önskat mig! De är så fantastiska att jag måste anstränga mig för att använda andra kläder. Sköna, snygga och praktiska. ALLT.

Nu ska jag kila upp i sovrummet och fixa lite ordning bland grejerna vi tog hem idag och sätta mitt nya skrivbord på plats. Får se om jag kan få loss Johan från pianot så vi kan hjälpas åt lite. Och så ska vi skåla i lite dricka, för dagens framgång.

Kram på er!

28

Nya insikter, idéer, projekt och byxor!

Gud så gulliga ni är nu för tiden alltså 😀 Så roligt att ni gillar arkitektidén, och vi får väl se vad som händer under våren. Idag är Johan hemma med Bello och jag har haft visning tillsammans med mäklaren här i studion. Börjar kännas riktigt roligt nu faktiskt, jag gillar ju att se saker och ting som utmaningar och nu ligger fokus på att hitta en köpare och få igenom överlåtelsen med bästa möjliga resultat! Och det är roligt, för alla som kommer hit älskar lokalen och blir inspirerade. Så nåt rätt har man väl gjort ändå, när man försöker skapa mys här.

Jag har insett en stor fördel senaste veckan, med att sälja lokalen. När jag tidigare haft två ställen jag vill fixa och göra fina (hemma och studion) har det blivit lite halvdant på båda ställena, för tiden och energin har inte räckt till. Efter att vi bestämt att släppa studion har inspirationen att fixa fint hemma liksom kommit av sig självt. Och det känns mycket roligare att dra igång projekt hemma.

Det är nog bra för mig att minska ner på olika projekt och lägga full fokus på några få. Så saker och ting inte bara blir påbörjade utan även klara. Det är nämligen inte särskilt tillfredsställande att aldrig lyckas färdigställa eller känna sig nöjd. Och jag inser nu att det inte bara handlar om för lite tid, utan hur jag fördelar min energi på den tiden jag har.

Och nu börjar alltså Projekt Hemma. Vi flyttade till radhus för ganska exakt fyra år sen och jag hade stora planer. Sen har de liksom runnit ut i sanden lite och ja.. det är mycket som inte blivit av. Men nu, nu har jag fått ny energi och är så himla sugen på att fortsätta skapa vårt drömhus istället för att gå och drömma om något annat. Och kanske kan jag äntligen börja dela med mig av mer inredningsinspiration och mitt skapande... för nu kanske jag kan få ihop något att visa och som jag är nöjd med. För jag kan det där med färg och form, JAG LOVAR, men det har inte riktigt fått komma fram i mina sociala kanaler.

Jag rensar nu massvis hemma, för att kunna bygga upp nya härliga miljöer efter hand. Och jag gillar ju återbruksgrejen och att använda det man har och förvandla det till något nytt med färg eller nya i kombinationer. Så nu börjar jag fundera på vilka grejer från studion som skulle göra sig bra hemma och jag börjar med att ta hem mattan och soffbordet. Om ni såg mina stories på instagram igår vet ni läget hemma i vardagsrummet. Ingen matta (nerspydd och slängd) och två soffbord som inte alls passar in men som är bra för barnen att sitta vid.

Min ambition är att vi inte ska sitta så mycket vid TV:n och äta utan försöka använda vårt matbord lite mer. Prata med varandra när vi äter osv. Det är på tok för mycket TV hemma hos oss. Och att ta hem det här soffbordet kan kanske bidra till att vi inte sitter lika mycket i vardagsrummet och äter... vi får se! Men jag vill prova i alla fall. Och mattan blir toppen tills barnen är lite större och kanske inte kladdar lika mycket.. (om 20 år typ hehe).

Och alla små puffar ska nog också kunna få plats hemma på olika ställen, vi får se.

Nu ska ni få en titt på mina nya gula hängselbrallor som jag älskar mest av allt efter min familj. Monki, som vanligt nu för tiden 🙂 Grymma va? Känner att jag kan göra allt jag vill i dessa byxor 😀 Kepsen kom fram imorse efter att ha varit undanskuffad ett tag, sydd under tiden jag hade ateljén.

Kram

16

En “gammal” dröm som väckts till liv – Är det detta jag vill göra?

Hej kompisar, så fina ni är allihopa som stöttar och peppar så otroligt. Det betyder så mycket ska ni veta. Och jag är redan på rätt spår! Och idag tänkte jag avslöja en tanke... på vad jag kanske vill ägan mig åt framöver. En tanke som hjälper mig att skifta fokus, från att känna mig misslyckad till att istället se möjligheterna.

Men först.

Podden har nu gått i tio fina avsnitt och jag är så himla glad för alla som har gästat och delat med sig av kunskap, erfarenheter och inspiration. Så himla roligt! Nu tar podden en paus och kommer tillbaka med säsong två senare i vår, för nu behöver jag nämligen lite tid på mig att hitta och boka de bästa gästerna! Hoppas ni är nöjda med de avsnitt som släppts och uppskattar det vi pratat om!

Vad tycker ni har varit bra under första säsongen? Vilka ämnen och gäster har ni gillat bäst? Vad kan jag fila på till nästa säsong och vilka gäster och ämnen skulle ni vilja ha i öronen framöver? Ni som lyssnar - Kom jättegärna med input och feedback så jag kan göra podcasten ännu bättre!

Nu till min lilla framtidstanke.

I gymnasiet valde jag att läsa estetiska programmet med inriktning musik. Jag hade alltid sjungit och spelat piano och sen även slagverk under högstadiet. Jag valde det programmet för att jag ville ha en rolig gymnasietid och resonerade som så att jag kunde läsa till några ämnen för att bredda min behörighet lite. Och roligt var det. Och en sjungande tjej-trummis blev jag. Under tre år. Och så valde jag till några ämnen för att jag sen skulle kunna läsa till...

...arkitekt. Jag hade det som nå slags mål. Bara jag kunde komma in på arkitektprogrammet så var det bra. En riktig utbildning och ett riktigt jobb. Och jag klarade mig bra även i gymnasiet. Siktade på ett snitt på 20,0 och landade på 19,5 efter att ha fått VG i Matte B och G i Matte C på grund av en släng utbrändhet i slutet av trean som gjorde att jag missade ett nationellt prov.. Men bra betyg ändå! För att komma in på arkitektprogrammet behövdes dock ett snitt på 20,0 vid den tiden och jag valde att vänta.

Tråkigt var då att man 2010 (tre år efter att jag gått ut) införde meritpoäng vilket gjorde det ÄNNU svårare för mig att komma in, eftersom jag inte valt gymnasiekurser efter det systemet. Jag minns inte heller om jag var särskilt intresserad av att bli arkitekt vid den tidpunkten.. jag hade nog gått vidare i mina planer och ville bli något inom kläddesign eller konst. Och så läste jag en del kurser på olika ställen.

Och som jag skrev igår har jag sen ägnat mig åt att bli ihop med en karl som jag sen gift mig med, skaffat hundra ungar, drivit företag och jobbat både som designer, programledare och producent. Och Influencer. Typ. Några tankar på att plugga har inte funnits de senaste åren.

Men nu, när tillvaron skakades om lite av stora beslut föll den där gamla arkitekttanken ner från himlen igen.. kanske är det ändå arkitekt jag ska bli..?

Ett tag tänkte jag att det nog mest va matte och skit man ägnade sig åt men har nu forskat lite och känner mer och mer att det är rätt för mig. En alldeles lagom kombo mellan konstnärliga och tekniska bitar. Men så var det betygen och det där...

Och jag har forskat lite, senaste veckan, på mina chanser. Jag har 0,5 i meritpoäng så snittet mitt ligger på 20,0. 2018 hade den som hade lägst snitt på arkitektutbildningen på KTH i Stockholm 21,35. Så nu står jag mellan två val. Antingen läsa Engelska C, Svenska C och något ytterligare för att komma upp i tillräckligt högt snitt, eller ge mig på Arkitektprovet. Arkitektprovet är ett prov som man kan göra nu under våren, där man måste va behörig men man sen bedöms efter en konstnärlig och teknisk hemuppgift som följs av två provdagar (om man går vidare från hemuppgiften). Ungefär en tredjedel av alla intagna kommer in genom arkitektprovet. Ganska många ju!

Jag har forskat lite i gamla prov och ja.. detta passar ju mig SÅ perfekt.

Så nu är siktet inställt på att göra hemuppgiften, som släpps första mars, och sen hålla tummarna för att komma till provdagarna. Och ja.. nu delar jag dessa tankarna med er, och det är ju lite läskigt sådär. Det finns ju risk att jag inte kommer in, och då är det dessutom för att jag inte presterat tillräckligt bra på ett konstnärligt prov. Men jag väljer att dela med mig, för jag tycker det är viktigt att prata om hur verkligheten ser ut. Vi kämpar alla mot olika mål och drömmar, och varför ska det va skämmigt att dela med sig av dem?

Så nu känner ni till ett av mina mål framöver. Kanske håller jag fast vid det, kanske är det bara en överlevnadstanke för att komma igenom krisen. Vem vet. Jag har ju tusen andra idéer på vad jag ska göra framöver, så något bra blir det nog allt. Fler "drömmar" poppar nog upp här på bloggen i veckan ska ni se!

Har jag förresten någon arkitekt som följer mig?

Kram på er!

34

Så värnar jag om mitt eget mående – Lista! Plus dagens mini-föreläsning med Najell

Idag var en rolig dag med massa trevligt! Det började med att klockan ringde 05.15 och jag trippade upp, pigg som en lärka (not), och gjorde mig iordning innan barnen vaknade. Våra barn brukar aldrig käka frukost på förskolan men idag skulle jag lämna klockan sju eftersom jag skulle på event och prata om podden! Så det blev föris-frulle för barnen vilket då räknas som exotiskt och något extra sådär 😀

Sen satte jag bilen hemma och tog tåget in till NK där det skulle bli event med Najell som gör bärselar och sleepcarrier (om ni minns den där byttan som Bello alltid låg i när han var bebis). Jag kör ju typ ALLTID bil numera och det blir så tydligt när man hamnar på tåget. Fördelarna är att man kan lyssna på podd i lurar eller som idag, öva på sitt lilla tal. Toppen!

Men jäklar vad kallt det var. Jag är ju inte van att va ute nå längre stunder, om jag inte kör termobyxor i pulkabacken liksom. Så jag var ju för kallt klädd såklart. Men överlevde (uppenbarligen).

Väl på eventet var det trevlig frukost och härliga mammor som samlats för att höra om senaste bärselen OCH för att lyssna på mig ❤️

Jag pratade lite om anledningen till att jag startat podden, var idén kom ifrån och hur jag vill hjälpa mammor att värna om sitt eget välmående för att kunna va goda härliga föräldrar. En miniföreläsning på knappt tio minuter - Superkul! Och så roligt att få prata inför en liten publik, detta måste jag göra fler gånger ju!

Efter att jag fått mitt tredje barn, och en tid efter, slog det mig att jag BARA var mamma. Känslan var att jag endast fanns till för andra, och inte för mig själv. Det minsta. Efter att jag kommit fram till detta, och kört igång podden, har jag blivit lite bättre på att värna mitt eget mående - och jag tänkte lista tre saker!

1. Jag unnar mig en stunds ren njutning, en gång i veckan. Vad menar jag med det då? Jo, jag tar mig ett ordentligt bad, eller lång dusch, beroende på vad jag känner för. Med lyxiga schampon och skrubbar och krämer. Tar hand om mina naglar, mina fötter och min hud. Göttar mig i badrummet helt enkelt. Det är SÅ härligt. Och jag känner det inombords, utan dåligt samvete för att jag borde göra något ”nyttigt”.

2. Jag lyssnar på poddar eller tittar på program eller serier som jag gillar. Om Johan är hemma kan jag proppa snäckor i öronen och låta honom ta huvudansvaret för barnen, det måste ju inte va jag som har huvudansvaret för barnen bara för att jag är hemma. Och det tar oss till nästa punkt.

3. Jag har släppt lite på kontrollen när det gäller barnen, till Johan. Förut har jag haft svårt att göra det, vilket resulterat i att jag automatiskt blivit huvudansvarig för barnen och allt runtomkring dem. Nu bestämmer jag mig ibland för att bara släppa, och så får Johan ansvara för barnen. Det blir kanske inte exakt som jag gjort det, men det blir bra ändå. Och det mår både jag, Johan och barnen bra av tror jag. För vill man ha ett jämställt föräldraskap måste man se vad man själv har för del i det hela. Denna biten kan jag jobba ännu mer på, man jag har börjat och det känns riktigt bra.

Små steg men jämfört med förut är det stora förändringar. Jag är värd dessa saker och det är jag själv som har ansvaret för att verkställa.

Har ni något ni unnar er för att må bra och fungera?

Rolig dag idag, men nu är jag TRÖTT. Ska natta de stora små och sen förbereda morgondagens intervju. Fullt fräs.

Kram!

18