En vinst och en förlust – På Alla Hjärtans Dag

Hej hörni! Glad alla hjärtans dag! Idag uppdaterade jag min sida, jag vet ju att den krånglar massor och att man ibland inte kan se senaste inlägget tex. Så då tänkte jag att jag får väl uppdatera då. Det är ju såklart bra MEN, det är helt ny miljö att jobba i (och säkert mycket bättre i längden) men jag har inte satt mig in i det än. Så OM detta inlägget blir konstigt på något vis, håll ut! Jag ska lära mig nya miljön så snabbt jag kan 😀

Jag tror dessutom att denna nya miljön och redigeraren kommer passa mig perfekt då den påminner om ett annat verktyg jag använder, till Inte bara MAMMA-sajten tex (Squarespace heter det verktyget och det är så enkelt och bra!) Nu kanske jag äntligen kan bygga en sån sida jag vill ha! Vi får se.

Idag var det ju Alla hjärtans dag och vi firade med hjärt-plättar. Jag målade hjärtan på kinderna när jag skulle hämta barnen, men det var tydligen inte så himla speciellt. Mina barn är liksom vana vid att jag är SUPERTOKIG så två små hjärtan på kinderna var ju... som vanligt...typ.

Igår och idag har jag varit i vårt förråd och sorterat mitt tyglager. Bestämt vad jag ska behålla, vad jag ska sälja och vad jag ska skänka bort. Och så kört hem det mesta som jag ska behålla. Så nu är hela hallen full med tyger. Hjälp. Ska organisera in det i min lilla skapar-garderob där uppe under helgen. Jag har inte visat er än, men jag har fått ett eget "rum" kan man säga (eller ja, garderob). Kommer visa er när jag fått lite ordning där.

Det ska i alla fall bli riktigt skönt att bli av med lite tyger som jag ändå aldrig kommer använda. Jag rensar ju i livet, ni vet.

Är det någon som är intresserad av ett litet tyglager så tjoa till! Jag kan skicka bilder 🙂

Idag hände två grejer. En bra och en dålig. Eller ja. Den dåliga var inte så farlig. Skrapade två trisslotter och vann inget 😀 Den braiga grejen var att vi har hittat en som vill ta över vår lokal - och vi ska skriva papper imorgon! Jag är lite spänd, måste ju åka dit själv eftersom Johan är iväg, men jag ska nog reda det. Har ju hjälp av mäklaren som tur är.

Men sen blir det ju liksom definitivt. Vi lämnar en era bakom oss, även om vi inte flyttar ut på studs. Men det är ändå ett steg i en riktning som känns ny och lite spännande. Man vet inte vad som ska hända.

Förresten. SKÖNT att jag inte är ensam om att va trött och ha svårt att få tummen ur. Någon skrev en sån bra kommentar, att man har alla sinnen på sin vakt när man är med barnen så när man inte är med dem slappnar man av och då blir det liksom sådär trögt. Det stämmer ju så himla bra.

Jaha, nu får vi se om detta inlägget ser normalt ut eller om det blir kaos.

Kram på er, och hoppas ni har haft en fin alla-hjärtans!

24

Hur blev nu min födelsedag..?

Idag är det min födelsedag. Och ni som följer på Instagram vet ju vad jag skrev om det igår.. att jag inte gillar att fylla år sådär värst mycket. Har ni missat kan ni läsa här.

Men hur blev dagen idag då? Födelsedagen.

Jo den blev ju såklart bra. Och ganska vanlig. Johan jobbade på SVT och pussade mig grattis-och-hejdå-du-får-sova imorse innan han stack. Jag och barnen är nästan friska, sånär som på hosta, men morgonen är rätt tung för min del. Så jag sover gärna. Bara det var ju en present i sig kan man säga.

När jag och barnen kom ner vid halv nio hade Johan satt fram presenter som jag sen öppnade när det blivit lite lugnt (dvs typ kl 14.30 på eftermiddagen). Jag är hemma med barnen veckan ut pga influensan så vi har haft hemmadag och varit en snabbis i affären för att handla mat och semelgrejer till kvällen.

Klockan 16 kom blomsterbud från min fina svärmor Sonia! SÅ underbart med tulpaner. Det är verkligen det bästa med att fylla år denna årstiden, att man får tulpaner!

Vad var det i paketen från Johan då?

En superfin magväska från Carin Wester och...

... den här underbara tröjan. Också från Carin Wester. Jag och Johan är helt överens om att hon gör kläder som är helt min stil just nu (förutom ibland när jag flippar helt), men klassiskt med en personlig twist. Och det är roligt med Johan, för han köper nästan alltid kläder som jag inte skulle köpt själv, men som jag sen trivs jättebra i. Jag skulle nog aldrig köpa en tröja i denna färgen själv, men OJ så fint jag passade i den! Om man får säga det själv..

Idag är första dagen som jag känt att jag velat visa mig på bild. Förutom influensa har jag nämligen haft fyra munsår på höger kind och under näsan. Inte så jävla roligt. Men nu börjar de ge sig och aldrig är jag så tacksam för mitt fejs som när stora munsår försvinner. Bara att kunna tvätta ansiktet ordentligt liksom.

Jag har det lite risigt med aptiten fortfarande och är mest sugen på sötsaker. Men det blev hemmagjord pizza ikväll och sen semlor som vi gjorde på eftermiddagen och kvällen. Johan käkar inget vitt socker så han fick en specialare med banan och rawboll.

Bordsskick.

Så ja, det blev en mysig födelsedag. Framför allt har jag haft lite bättre tålamod och mående idag så det blev en fin dag tillsammans med barnen. Men den har inte skilt sig så mycket från en vanlig dag. Och det är väl bra. Antar jag.

Kram på er!

32

Samma gamla mammakropp, även detta året

Okej finisar. Nytt år, nya möjligheter och... ny kropp..? Nää, för de flesta är det samma gamla vanliga kropp som vaknar upp på nyårsdagen, om än något tröttare pga (om möjligt) ännu mindre sömn än vanligt.

Samma gamla vanliga, hängiga, degiga, trötta, slappa, stela, svaga, skrynkliga, ärrade kropp som vanligt. 

Ingen har quickfixat den detta nyåret heller. Inte jag, inte tomten, ingen annan.  Året som gått har ingen tränat kroppen, den har mest slitit på i sina gamla vanliga kämpande spår. Lyft fel, burit snett, sovit i samma ställning hela nätter. Suttit som en hösäck pga "Jag ORKAR INTE sträcka på mig när jag väl får sitta ner".

Min kropp har fått ta emot ca fem koppar kaffe om dagen, ca 1/2 dl annan vätska än kaffe per dag (och då kan det va vin exempelvis), godis varje dag och på tok för lite grönsaker och frukt.

Tar jag i om jag kallar det misshandel?

Ett nytt år innebär att jag får anledning att ta nya tag. Det är kanske klyschigt, eller det ÄR klyschigt, men det skiter jag i. För varför ska man inte få försöka igen? Det är som att sluta röka. Bara för att man misslyckats med slutandet en gång betyder ju inte det att man måste fortsätta resten av livet och aldrig prova sluta igen. 

Jag ska inte banta - BARA SÅ NI VET. Jag har inga planer på att dra ner på godiset. Däremot ska jag addera lite grejer. Goda, stadiga frukostar är en sådan sak.  Och kämpa i mig mer grönsaker och frukt (jag erkänner, det är inte gott med sallad och det där med grönsaker och frukt ligger inte naturligt för mig. Sorry) framför allt för att ge min kropp näring och hålla den fri från sjukdomar.

Och så ska jag bli mer aktiv. Medvetet aktiv. Jag ska ta pass med PT-Anna (ni har väl lyssnat på senaste avsnittet av podden? INTE? Gör det HÄR i så fall), jag ska göra övningar hemma någon kväll i veckan och jag vill bli mer aktiv i vardagen med barnen. Bli bättre på att komma ut och hitta på grejer (allt kan inte va pyssel, även om det skulle va roligast enligt mig), dansa och gympa mer osv. Roliga grejer.

För jag MÅR BRA av det. Och mina barn såklart.

Och sen det där med att jag inte kan hålla riktigt tätt... Det kräver KNIPÖVNINGAR. Så ja. Mer knip blir det.

Våra kroppar är faktiskt värda att tas om hand. De har burit och fött ut massa ungar och kämpar varje dag med att ta hand om de små. Det får inte va fult att vilja ta hand om sin kropp. Träning måste inte handla om skeva kroppsideal. Att äta bra ÄR BRA för kroppen. Godis är INTE bra för kroppen, men nåt kul måste man ju få ha. Och sen får kroppen va sladdrig eller skrynklig eller mullig eller blå av åderbråck - bara den tas om hand någorlunda.

Jag tror inte att jag är ensam om att tankarna snurrar än hit och än dit. Men tänk efter själv... vad är viktigt för dig? Ditt mående? Din kropp? Dina barn? Ditt liv?

Jag tänker i alla fall försöka ta hand om mitt. På ett sunt sätt, och då menar jag tankemässigt sunt. Dvs att jag vill ha en balans som ger mig livsglädje. Hur kommer ni göra?

Gott Nytt Mammakroppsår (inte hår) på er <3

Ps. JÄVLAR vad kallt det var att ta dessa bilderna 😀 Foto: Johan Romin <3

19

Allt från Nyårsafton – med annat perspektiv

Nyår! Trots Iddes pendlande mage och en Albert med rätt krasslig hals kunde vi fira nyår och ha lite gäster. SÅ festligt alltså! Johans bror Pelle och hans fru Karin (som också är gudföräldrar till Bello) kom och firade med oss. Johan jobbade fram till kvällen och kom hem vid åtta (med sin nya ögoninflammation, stackars älskling).

Pelle är världens lekfarbror och barnen älskar honom. Så mycket lek och bus blev det såklart. Jag var världens sämsta värd och tog alltså ingen ordentlig bild på vårt vackra trevliga sällskap, men lite action-bilder blev det i alla fall. Önskar jag tagit en ordentlig bild på Karin, hon är så vacker på både insida och utsida den kvinnan <3 Nåja. Något att lära sig till kommande år kanske, att inte va så himla självcentrerad hela tiden.

Konstigaste barnfamiljen lagade mat i långsamt tempo hela kvällen. Åt förrätt vid halv nio, varmrätt vid 22.20 och dessert halv ett. Inget konstigt alls. Barnen (förutom Bello som sovit hela eftermiddagen) hade dock däckat på soffan innan efterrätten kom fram. Men de fick smaka dagen efter.

Hummer till förrätt! Tack Pelle och Karin - SÅ gott!

Massa olika goa grejer till huvudrätt, jag bara slängde ihop lite i huvudet innan vi åkte till maxi och handlade. Sen ba gjorde jag. Blev skitgott faktiskt! Roligt det är att laga mat när man har tid och är inspirerad (vilket jag aldrig har eller är annars, därav tråkig mat alltid). Men ja, kul när det flyter!

Helt fantastiskt mysig kväll trots att Idde hade riktigt ont vid några tillfällen. Jag gillar ju då inte fyrverkerierna (men skulle jag velat va utan? jag vet inte...) men jag håller mig gärna inne. Jag och Bello stod lite i dörren och glodde, Idde sov på soffan och Ennis var ute och kikade och var uppe i varv (tillsammans med de andra såklart, inte ensam haha). Känns kul med nytt år ändå.

Skålade lite med Bello innan han hällde ut all sin dricka på golvet. Typiskt barn.

Kvällens hemmafru-från-80-talets-amerika-outfit bestod bla av glittertajts som jag bara sprang in i på Maxi på dagen + mina nya rosa fluffiga tofflor. Helgrymt och lagom "hemma fast festligt". Supernöjd!

Trevlig familj jag har ändå! Jag fotade med lillkameran under kvällen, vilket gav helt annan känsla på bilderna. Det är kul att variera ibland.

Kolla tårtan! Världens enklaste.

Vispa tre paket vaniljvisp, krossa en påse mandelbiskvier (ni vet sånna man hade i nyponsoppa som liten) och släng i några russin. Häll i form och låt stelna i frysen. Dekorera med bär och mynta. Den kräver lite tining innan man kan skära och käka, men OJ så gott det är!

Jag kämpar fortfarande med motivationen idag, men det känns bättre än igår. Satt tre timmar på morgonen och fick lite jobb gjort medan Ennis och Bello fortfarande sov. Johan jobbade morgon på SVT och jag gick ner med Idde som hade ont 05.20. Kunde jobba medan Idde kikade på barnprogram och iPad. Egentligen skulle barnen till föris idag men eftersom Idde hade för ont för att lämnas, och det dessutom var STORM, så stannade jag hemma med barnen. Så denna dagen har varit lååång men det känns ändå riktigt bra att jag kunde få lite gjort där på morgonkvisten. Och så en mysig dag med kidsen på det. Idde blev sen bra efter frukosten och har mått riktigt bra resten av dagen. Så jag siktar på förskolan med alla tre imorgon.

Och det där är faktiskt en grej jag ska göra så ofta jag kan nu på nya året, gå upp tidigt. Kanske hinna lite egen-grejer innan barnen vaknar. Försöka hinna med mina egna bestyr så det inte blir så stressigt att få ihop allt när barnen är vakna. Jag sover ju redan alldeles för lite, men just därför spelar det inte så stor roll tänker jag. Fem timmar eller sex timmar - skitsamma. Egentid är mer värt! Och en morgon med mindre stress och konflikter (som beror på stressad mamma oftast).

Ska försöka! Just nu ligger Idde och skriker ajajaj på nätterna, eller vaknar Bello och är skitarg och accepterar bara välling (en om man har tur, annars två) för att kunna somna om. Så ja, sömnen är ju vad den är... men ändå.

Gott nytt år igen!! Det ska bli bra, det ska bli bra, det ska bli bra...!

23

Om att kissa på sig och mista nyårs-peppen

Gott nytt år fina ni!! Tänk att ni väljer att kika in här och läsa var och varannan dag, då och då eller någon gång ibland - SÅ stort! Oftare och oftare får jag fina meddelanden och kommentarer från er, att jag och min familj inspirerar och sprider glädje. Det känns otroligt härligt att kunna ge det till er <3

Jag hoppas att ni har haft fina helger, mysig jul och festligt nyår!

Jag är både peppad och skraj inför nya året. Mest peppad trodde jag igår - Idag har tyvärr tvivlet tagit stor plats i mitt huvud och jag har tänkt saker som "Jag lägger ner", "Kommer vi nånsin bli friska?", "Jag tjänar inga pengar", "När ska jag få möjlighet att jobba igen?", "Hur kan jag tro att jag kommer att lyckas?".

Trist som bara den.

Som tur är har jag världens bästa make som snabbt kunde fånga upp mig på förmiddagen och ge mig lugnare perspektiv. Idag kan vi inte göra mycket åt de där tankarna ändå, tyckte han. Och precis så är det ju.

Vi har haft en mysig dag tillsammans och varit i lekparken här i Västerhaninge (fast bilderna i inlägget är från mellandagarna när mina fina föräldrar var uppe och barnen kunde åka pulka pga snö. Idag är det tö och is).

Idde mår bättre idag och om natten blir okej ska barnen gå på föris imorgon.

I lekparken var det skojigt, jag studsade på ute-studsmattan, kissade på mig lite och insåg att jag fick upp flåset av att studsa. Jag vill studsa mer! Men då måste jag sluta kissa på mig först. Och det leder oss mycket smidigt in på årets första poddavsnitt av Inte bara MAMMA!

Här är hon - Hon som ger en nyanserad bild av synen på och känslorna kring den omtalade "Mammakroppen". Vi pratar om att just kissa på sig, om vikten av att knipa och hitta kontakten med bäckenbotten efter graviditet och förlossning. Varför vill man börja träna efter graviditeten? För vems skull? När kan man börja träna och vad är det första man kan göra? Varför är det viktigt och hur i helsike kan man göra för att bara "komma igång"?

Massa suuuuperbra tips och tankar för sånna som mig, som varit gravida mest hela tiden de senaste åren och knappt vet vad knip är. Och för alla andra som är intresserade av att känna livet i sig igen efter att kroppen haft det stora uppdraget att va gravid och föda fram barn (på ett eller annat sätt).

Fritt från hets men fullt av inspiration! Precis så som det ska va såhär första dagen på 2019! Lyssna nedan eller i din podcastapp!

Jag kommer fylla på med tankar, drömmar och mål för 2019 här på bloggen kommande veckor - För jag ÄLSKAR nystarter! Jag vet att vissa i sociala medier flaggar för att inte ha några nya höga krav på sig själva och det nya året, och det passar säkert fint för dem.

Men för mig är det istället som att ge sig själv nya chanser. Visst att det ofta är att man inte uppnår sina mål eller önskemål, men så länge man inte ser det som nederlag är det ju helt lugnt. Då provar man bara igen nästa nystart. För det finns alltid något som man önskar förändra, lägga till eller ta bort för att man ska må bättre och trivas mer med sin tillvaro helt enkelt. Och det kan ju aldrig va fel, att vilja må så bra som möjligt.

Ett av mina önskemål är att komma igång med träning. Anna kommer va min PT och det ska bli riktigt spännande med vårt första träningstillfälle då hon liksom ska få bedöma mig lite. Kolla magen, spänningar osv.

Visst får man köpa nya träningskläder när det är nytt år och nystart? Hör inte det till lite? Det tycker jag! Ska spana på nya brallor i alla fall!

Hoppas ni blir inspirerade av veckans avsnitt och sättet som jag (och Anna) vill belysa träning på. Känna livet i sig, som Madicken skulle sagt.

Gott nytt år vänner - nu ser vi framåt tycker jag!

26