Såhär tycker jag om rökförbudet

cigg4

Nu är jag förbannad igen. Om ni lyssnar på veckans podd så förstår ni att jag välkomnar förslaget om rökförbud på tågperronger, uteserveringar, vid entréer osv. Jag tycker att det är på sin plats att begränsa möjligheten att röka i det offentliga rummet.

Nu sitter jag här på morgonkvisten och tittar på Nyhetsmorgon och lyssnar på fredagspanelen som diskuterar detta ämne. Och två av tre panelmedlemmar, plus Steffo, tycker att ett sådant rökförbud är fel. HUR kan man tycka att det är fel?? Argumenten är dessutom:

- "Vuxna människor måste få göra som de vill och bestämma över sina egna liv"

Okej. Det håller jag med om. Man måste kunna lita till människors förmåga att ta ansvar för sig själva. Men här handlar det främst om andra människor. Det är människor omkring de rökande personerna som man tänker på när man föreslår detta förbud. Det är de som drabbas av ofrivillig tobaksrök. Och eftersom människor inte verkar kunna ta ansvar för just den biten behövs en lag som begränsar rökning på vissa offentliga platser.

Jag vet inte om alla vet det, men rökning är farligt. Vissa i panelen verkar inte ha nåtts av den informationen. Argument nummer två:

- "Det är obehagligt att man strävar efter att tvätta rent ett samhälle".

Vad är det för obehagligt med det? Det måste ju ändå va bättre att eftersträva ett rent samhälle än ett smutsigt och ohälsosamt? Det enda jag håller med om här är att det går för långt när man börjar retuschera bort cigaretter från gamla filmer osv. Tidsdokument är tidsdokument och de finns det inget behov av att förändra.

Det blir liksom så fånigt att argumentera emot ett förslag om rökförbud på vissa offentliga platser. Det är ju så tydligt att anledningen till att de inte vill ha förbud är för att de själva tycker det är lite gött att ta ett glas vin och en cigg på en uteservering på vårkanten. Jag vet det. För jag har själv varit rökare och resonerat så. Och det blir bara pinsamt.

Det värsta är alla föräldrar som röker kring sina barn. Speciellt de som puttar barnvagn och röker samtidigt. Jag ser det alldeles för ofta och varje gång får jag en klump i magen. Hur tänker ni? Ni är dels otroligt dåliga förebilder och samtidigt blåser ni gift rakt ner i era barns lungor. Genomtänkt. Måste man röka får man fan göra det i smyg.

Om denna typen av rökförbud går igenom innebär det ju inte att att man totalförbjuder rökning. Du kan fortfarande dra i dig om du vill, men inte var som helst. Helt rimligt och bra för folkhälsan. Sen innefattar förslaget även bitar som att man inte får exponera cigaretter hur som helst i butiker, e-cigaretter ska innefattas av samma förbud som vanliga cigaretter osv. En del i förslaget som mer handlar om att människor, och då främst unga, inte ska lockas till att röka. Jag tycker det är helt rätt att avnormalisera ett rökande beteende men man kan inte heller dra ett förbud hur långt som helst. E-cigaretter skadar ingen annan än dig själv och då tycker jag att det är att börja peta i människors fria vilja.

Men så länge förbudet handlar om att människor, och särskilt barn, inte ska tvingas utsättas för gift tycker jag att det är på sin plats. Sen kan ni ju lyssna på mitt förslag på hur man ska undvika att människor med barnvagn röker, i podden.

2012-08-1232

Och denna bilden är väldigt fin, tagen av min kära vän Josefine samma dag som jag och Johan inledde relation. Den säger mycket om mig vid den tiden och dessutom är det just den dagen som bilden togs som mitt liv tog en ny vändning.

Trevlig fredag och helg på er, och ta hand om er själva och varandra!

Ps. Jag har vänner, bekanta och släktingar som röker och som vanligt tycker jag inte mindre om er för det. Men jag skulle ju helst vilja att ni slutade. Såklart <3 Ds.

Vi trivs bättre ifrån varandra

IKEA1

Åh nu har jag haft min man hemma i två dagar och det är ganska kul för vi båda reflekterade igår över att vi trivs ganska bra med det sättet vi har levt nu några veckor. Johan har varit borta och jobbat med melodifestivalen onsdag till söndag och jag har varit själv med barnen. Sen har vi haft måndagen och tisdagen som vår helg liksom. Och det har gjort att de två dagarna har vi verkligen njutit och uppskattat att vara tillsammans. Vi har gjort mysiga saker ihop och pysslat med våra små husprojekt. Druckit mycket kaffe och degat lite så som vi brukar göra på helgen. Fast med mer närvaro på nå vis. Vi har längtat efter varandra resten av veckan och när vi äntligen får ses tar vi vara på tiden på ett annat sätt än vanligt.

Men självklart vill vi ju inte alltid ha det såhär. Helst skulle vi ju vilja träffas varje dag.

Men det är ändå ganska intressant att reflektera över. Och det var ju roligt att vi kände likadant båda två. Dessutom är det ju bra att ha helg när andra jobbar för det är mindre folk på ställen som IKEA exempelvis, och IKEA var precis det ställe vi besökte i måndags för att planera vårt nya kök! Och då passade det ju toppen att köra Veckans NyponStina-Youtube-klipp!

IKEA2

Johan är hemma efter att ha jobbat med melodifestivalen och vi får lite ledig tid tillsammans. Då planerar vi vårt nya kök och åker till IKEA för att få råd och hjälp. Men förberedelserna för att komma iväg hemifrån tar längre tid än själva vistelsen på IKEA. Barnen ska ha frukost, det ska eldas i öppna spisen pga jättekallt, Ennis ska lägga pussel och Idde ska prata färdigt. Men sånt är livet med småbarn!

Det här är min man

bild-1

Det här är min man. Och detta är det bästa med honom:

- Han fick mig att vilja skaffa barn (med honom såklart) efter att jag sett hur fin pappa han var mot sina första tre barn. Sen blev han lika bra pappa till våra två gemensamma barn. Den bästa. Innerlig, kärleksfull, rolig, rak, ansvarsfull.

- Det går att prata med honom. Jag vet inte hur ni har haft det men de män jag träffat har haft något svårt att prata om sånt som är aningens jobbigt. Men Johan kan prata (oftast heh) och om känslor dessutom. Han kan sätta ord på det han känner och han kan, och vill, förmedla det. Han vill lösa problem och inte sticka huvudet i sanden. När vi har bråkat vill han bli sams på riktigt. Och han säger förlåt, även om det kanske inte va hans fel. Han skiter liksom i den där stoltheten. Och vi möts. Han tar till sig av "kritik" och möter mig, vilket gör att jag kan ta till mig av det han säger och möta honom. Hör på den ni.

- Han är spontan, impulsiv och påhittig. Full av idéer. Vill göra allt, helst nu. Ungefär som jag. Eller nästan exakt som jag, vilket gör att vi har himla skoj ihop. Vi drar igång gemensamma projekt och tar oss fram tillsammans. För det är just fram man kommer om man lever tillsammans med en sån som han. Johan.

Johanmello

Min karl jobbar som bara den. Han gör bara sitt allra bästa och ger aldrig upp. Just nu är det han som drar in det mesta av vår kosing och jag beundrar honom för det han gör. När han är ute på sina resor har vi ständig kontakt, för även om vi klarar av att vara långt ifrån varandra kan vi inte va utan varandra. Vi måste liksom leva ihop hela tiden. Det är därför hela vårt liv är ett enda stort gemensamt projekt. Vi gör allt ihop, fast lite var för sig. Om ni förstår.

JohanOscar

Idag kom han hem från veckans rapportering av mello, för Aftonbladet TV. Så nu har vi några dagar tillsammans och imorgon ska vi till IKEA för att spåna på kök. Ännu ett roligt projekt vi har tillsammans, vårt hem.

Johanochjag1

Jag har också haft turen att få gifta mig med honom. Litet spontant bröllop ordnat på två veckor. Typiskt oss men ändå inte eftersom vi båda gillar fest. Men det kommer när vi gifter om oss.

EoC2

Här kommer de sämsta sakerna med min man:

- Han stänger inte tandkrämstuben och slänger den dessutom på handfatet istället för att sätta den i tandborstmuggen. Jättekonstigt.

- Han är rätt slarvig. Men han vet om det och skojar om det så då blir inte brottet lika hemskt.

- Han är lite väl optimistisk ibland. "Ah men byta golv, det tar ju bara en halv dag". Sure. Men då kommer bromsklossen Kajsa Stina och tar ner honom på jorden igen. Det är tur att en av oss är något mindre impulsiv än den andra.

- Han är borta för mycket. Jag tycker bäst om att ha honom nära. Men jag vet också att jag har gått och gift mig med en journalist, en som dessutom gillar att rapportera från farliga platser i världen, och då får man liksom ta smällen. Men jag måste ju erkänna att jag helst skulle vilja ha honom hemma jämnt.

12402075_10154444131823452_3713399376791247300_o

Och sen de där fantastiska förmågorna!

- Han spelar gitarr. Jättebra! Och är otroligt musikalisk. Hurra!

- Han kan dansa Lindy hop och steppa. Precis som jag fast minus steppa. Men jag ska lära mig!

- Han är som ett levande uppslagsverk, vet alltid vilket årtal allting hände och vill man veta något om historia eller vad som helst annat (förutom sport) så kan man fråga honom. Det är superpraktiskt! Dessutom berättar han alltid saker på ett sätt så man INTE känner sig dum. Helt ultimat ju.

Liten_Tyresta23 (1 av 1)

Jag är så otroligt lyckligt lottad som har kommit över denna man! Kan typ inte fatta det. Och jag skiter i att han är 22 år äldre än mig, vi lever nu och det är nu vi måste ta vara på lyckan. Jag är så glad att jag valde att lyssna på mitt hjärta då för snart 5 år sen. Det vi har är magiskt. Jag älskar dig Johan!

Ge mig era bästa tips på Bloggar, Insta-konton och YouTube-kanaler!

elisabeth2

Jag blev konfronterad av en bloggkollega igår - En ärlig rakt-på-sak-människa vid namn Elisabeth Lindroth. Hon är liksom hård men rättvis på nå sätt. Det är skönt med någon som vågar prata rakt ut tycker jag. Dessutom är hon hyvens, kika in på hennes blogg vetja!

Vad sa hon då?

Jo. Hon frågade varför jag inte läser bloggar, speciellt eftersom jag väntar mig att folk ska läsa min blogg. Hur tänker jag där?

Då började jag fundera. Till viss del beror det ju på att jag inte tycker att jag har tid, men man kan ju alltid prioritera. Jag sitter ändå och glor på mer eller mindre meningsfulla saker i datorn vid något tillfälle under dagen och ofta slösurfar jag lite i mobilen innan jag sa sova. Då finns det ju tillfälle att läsa en eller annan blogg. Men jag gör inte det.

Sen kom jag på vilken den största anledningen var. Istället för att inspireras och bli peppad av att läsa andra bra bloggar blir jag istället nedslagen och tappar självförtroendet när jag ser hur fint andra gör. Jag måste nog erkänna att det är så. Dumt och fånigt såklart men det där sitter liksom i en. Jag tycker egentligen inte att jag är nån dålig bloggare men det är ju en känsla man får, att man lika gärna kan ge upp eftersom det finns så många som är så bra.

Och så en sista grej. Det finns så många bloggar, och väldigt många är inte så välgjorda eller vad man ska säga.. Så jag orkar liksom inte leta upp de där guldkornen.

Hosmormorochmorfar7 (1 av 1)

Men nu har jag bestämt mig för att ändra lite beteende här på internetet. Jag ska börja kika in på några bloggar som jag tycker om och inspireras av. Jag ska börja trycka like på fler bilder på Instagram och även kommentera mer. Precis som att jag blir glad av likes och kommentarer blir väl alla andra det också.

Så nu behöver jag tips! Ge mig era favoritbloggar och bästa konton på Instagram! Även bra YouTube-kanaler kan ni tipsa om. Jag gillar:

- Annorlunda inredning och design (Helvitt undanbedes om det inte är riktigt jäkla snyggt).

- Second hand och vintage. En era jag lite lämnat men som finns kvar nånstans inom mig.

- Trädgård. Egentligen har jag inget brinnande intresse men nu när vi har en trädgård så vill jag ju använda den och göra den fantastisk!

- DIY-bloggar. För att det är kul.

- Barninspobloggar. Sånt som har med barn att göra som är snyggt och inspirerande. Kan va kläder, inredning, pyssel.

Typ det. Men om ni har några riktigt bra tips som inte kvalar in ovan får ni gärna komma med dem ändå!

Och tack fina Elisabeth för att du ställde mig lite mot väggen, även om det bara var nyfikenhet från din sida. Det behövdes!