Pirret. Och en ny polett som trillat ner.

Jag har alltid känns pirret när hösten börjar smyga sig på. När jag var barn och tonåring kändes det alltid spännande att komma tillbaka till skolan. Alltid. Jag har liksom alltid varit en sån som känner att Nu, nu kommer det hända grejer.

Och i vuxen ålder har det inte varit någon skillnad, jag vill alltid ha höst. Andas frisk luft, få klä på sig igen liksom. Och denna hösten är jag där igen, mer än någonsin kanske.

Alla barnen ska gå på förskolan och jag ska jobba "på riktigt" igen. Blir spännande alltså.

Jag fick en sån bra kommentar här på bloggen häromdagen (som jag glömt svara på inser jag nu) med tips på att allting faktiskt inte måste va supermatigt här på bloggen varje gång jag skriver. Ibland kan det va skönt med något kortare och lättare.

Jag blev så himla glad av att få läsa det, för jag tänker ju ofta att jag vill ge så mycket bra jag bara kan. Och inte ba lägga nå kort sådär, som inte har någon poäng liksom. Men en av grejerna som blir svår när man har sådär höga ambitioner är att va kontinuerlig och blogga ofta. Så detta var SÅ bra! Klart att jag kan lägga kortisar emellan mina långisar - då kan jag ju blogga oftare!

Så nu slutar jag här! Märker att jag har svårt att sluta balla ändå alltså, herregud.

GODNATT! Imorgon kommer mina mål för hösten!! För ni har väl inte missat att veckans tema är HÖSTPEPP?! Kolla IGTV-klippet HÄR!

Och här kommer bilder från när vi var hos Angelica, Fredrik, Lykke och Nell i somras <3

ps. Tryck hjärta om ni vill ha kortisar också, så det inte bara är EN som vill ha det haha ds.

34

Varför skaffar du barn om det är Egentid du vill ha?

Varför skaffar du barn om det är Egentid du vill ha?

Det undrade jag på allvar för några år sen när Ennis var typ två och Idde en bebis. Jag kunde inte fatta hur människor kunde börja prata om egentid typ innan de kommit hem från BB. Vill man inte va med sitt barn liksom? Skaffar man barn får man faktiskt prioritera bort sin egentid i ett antal år. Tyckte jag då. Själv hade jag väldigt svårt att va utan mina barn, men det var nog mest en fråga om kontroll om jag reflekterar såhär i efterhand (även om jag såklart ville va med barnen för att jag älskar dem osv).

Så vad tycker jag om det resonemanget nu?

Jag kan fortfarande känna att en del är lite väl snabba på att prata egentid. Jag tycker någonstans att man i och med föräldraskapet också väljer bort att sätta sig själv i första rummet och liksom viger (i alla fall en del av) sitt liv till att ta hand om sina småmänniskor. Det blir ens uppgift, och ingenting är viktigare.

Samtidigt känner jag nu, efter att ha varit förälder i snart fem år, och fått ihop ett barngäng på tre pers (plus tre bonusar ju), att jag verkligen är i behov av ANDRUM. Jag känner att Nu är det faktiskt jag som behöver något.

Och det behöver jag för att funka. För att jag inte gillar den personen jag blir av att inte få en lugn stund, utan krav eller ansvar. Jag har blivit för trött, kommit in i dåliga mönster, fått kort tålamod och ofta känsla av att bara vara till för andra.

Och jag älskar att vara mamma. Det är verkligen min grej. Men jag älskar också att vara jag. Kreativa jag. Roliga jag. Smarta jag. Duktiga jag (ja, det är okej att vilja va duktig). Spontana jag. Nördiga jag. Lugna jag. Fåfänga jag. Snygga jag. Sportiga jag. Pigga jag. Starka jag. Glada jag.

Därför behöver jag Egentid NU.

Att värna om egentiden tre dagar efter förlossning tycker jag är att överdriva. Njut å va förälder liksom. MEN, vänta inte tills fyra år har gått och du är helt borttappad som person. För man måste inte nå sin yttersta gräns innan man börjar ta hand om sig själv på det sätt man behöver.

Nåt mellanting är bra. Att vara medveten är det viktigaste. Vad behöver jag? När behöver jag det? Behöver jag ingen egentid kanske? Nä, då ska jag inte ta mig det bara för att andra tycker att jag borde.

Lyssna. På dig själv. Och om du har en partner som har lättare för att "ta för sig" egentid - Se det. Och ge uttryck för att du behöver lika mycket space. För visst är det nog så att våra kära partners har lättare för att ta sig tid till träning, kolla serier eller nå sport, kanske träffa vänner. Vad vet jag. Jag får för mig det.

Men det är bara vi själva som kan bestämma hur vi vill ha det. Ansvaret ligger inte hos din partner som inte ger dig utrymme, om du inte uttryckt att du behöver det. Ta ditt utrymme. Om du behöver det.

Så löd orden från mamman som sitter hemma i soffan och har kört kvällsrejset själv medan pappan är på jobbmiddag i stan. Det blev ingen träning idag eftersom planerna ändrades. Men det gör inget, jag tar igen det en annan dag. För flexibel måste man va, trots allt. Men jag har det till godo ska ni se!

Dessutom var jag en supermom som fick alla ungar att sova innan 19.30, så nu kan jag blogga och fortsätta jobba med nya roliga projektet (som jag snart kan avslöja!) trots att jag är själv med barnen ikväll.

Målade naglarna igår i alla fall! Så där kan jag få godkänt! Hur går det för er?

19

 

Nu har vi rest

Ystad4 (1 av 1)

Vi är i Skåne! Joråsattee... Jag och barnen åkte med tåget ner i fredags och igår var det möhippa för fina Angelica som ska gifta sig nästa helg. Därför kunde jag inte skriva så mycket om det hela innan, hemligt jö.

Bilder och kanske kanske en lite film från hippan kommer på tisdag tänkte jag. Det var extremt roligt i alla fall och jag har ont i magen så mycket jag har skrattat.

IMG_3313

Nåja. Resan till Lund gick ganska bra måste jag säga. Det jobbigaste var inte att hålla reda på två små barn utan att jag skulle göra det samtidigt som jag var helt sjukt åksjuk. Jag hade tre säten vid bord, varav två var baklänges, men efter en stund var jag tvungen att sätta mig med Idde på sätet som var framåt för annars skulle jag spytt. Men det gick bra, Ennis satt mittemot med iPad och var hur nöjd som helst.

IMG_3312

IMG_3311

Idde sov en stund och var vaken en stund. Vi fikade på matsäck och hade det mest mysigt ändå. Sen kom min käre far och mötte oss i Lund.

IMG_3249

IMG_3264

Igår åkte jag hemifrån redan vid nio på morgonen så ungarna mina spenderade hela dagen igår och halva dagen idag med mina föräldrar. Har gått så himla bra <3 Idde är ju lite mammig men det gick bra ända tills jag kom hem och hon kom på att jag varit borta. Men då kunde hon ju tanka mamma bäst hon ville så det passade ju bra. Ystad6 (1 av 1)

Idag har jag, mamma och Idde varit i Ystad och firat min farbror Göran. Mysigt att träffa lite kusiner och släktingar. Ennis och pappa var hemma, dels för att vi bara har en bilbarnstol här innan Johan kommer med vår bil och dels för att Empan fortfarande har ögoninflammation. Måste till vårdcentralen med honom imorgon :/

Ystad3 (1 av 1)

Diddan hade det bra hos Stina och Göran i alla fall och fick låna Svens hatt som Stina hade sytt. Sven är mitt kusinbarn som är några månader yngre än Idde. Men han bor i USA så hatten var till utlåning en stund.

Ystad2 (1 av 1)

Ystad1 (1 av 1)

Sen åkte vi hem så jag fick gosa lite med min pojk innan de skulle gå och lägga sig. Nu sover de båda och jag ska snart krypa ner också.

Man kan ju tro att det ska bli en lugn semestervecka här nu men icke. Det är massa planering inför Angelicas och Fredriks bröllop på lördag eftersom vi är toastmasters. Jag syr ju också som känt Angelicas bröllopsklänning och imorgon kommer hon för sista provning. Sen ska den sys klart. Sen ska jag och Johan skaffa något att ha på oss också. Och gå på Lykkes 3-årskalas. Och så ska vi filma.

Herregud.

Jag behöver verkligen sova, speciellt med tanke på att jag sov typ fyra timmar i natt. Godnatt!

Ystad7 (1 av 1)

Ystad5 (1 av 1)

Torgskräcken

Semester1

Nu är mormor, morfar och morbror Gustav här hos oss! Supermys!

semester2

Morfar och Ennis!

Semester3

Och mormor och Ennis!

Semester5

En ny favorit är morbror Gustav. Ennis visar och grejar och vill att Gustav ska läsa böcker hela tiden. Himla skojsamt tycker jag haha.

Semetser4

Ute på promenad hade Ennis fina jackan från Vintage in my heart.

Semester7

Och under jackan hade han den supergulliga tröjan med ekorrar från JNY Kids.

Semester6

Semester8

Morfar och Iddeliten. Så himla fint <3 Semester9

Idag har vi varit en sväng i stan och turistat. Det är ju lite mysigt att va turist i sin egen stad, speciellt nu när vi flyttat längre ut 🙂

Fast jag har i och för sig blivit folkskygg på sista tiden och får panik bland allt folk så emellanåt blev jag stressad och ville helst därifrån haha. Knäppt men sant. Undrar om jag utvecklat nån mild variant av torgskräck.. Det är väl sen jag fick barn. Känns liksom som att man inte kan skydda barnen bland allt folk som röker och hetsar och trängs. Usch.

Men vi hade mysigt ändå! Det regnade emellanåt men då åkte regnskydden på vagnarna och regnjackorna på oss. Eller fikade vi under tak 🙂 Imorgon ska det ju bli ännu mer regn så då får det väl bli mest inomhusaktivitet.

Nu trött - Godnatt.

Har ju glömt djurparken!

2015_07_2715

Kom på att jag ju glömt visa bilder från när vi var på Parken Zoo i juni! Gjorde ett inlägg om hotellvistelsen på Best Western Plaza Hotel men glömde sen att visa hur vi hade det i djurparken. Här kommer lite bilder 🙂

2015_07_277

Full rulle med Ennis och pappa!

2015_07_274

Läskigt lejon! Jag glömde fota dinosaurieutställningen som faktiskt var det bästa i hela parken, trots att det inte var riktiga djur. Ennis blev skrajsen men vi andra tyckte det var tufft. Efter det har Ennis dock blivit väldigt intresserad av dinosaurier så nästa gång vi kommer dit tycker han nog att det är roligare 😀 Men helt klart sevärt tycker jag!

Zoo6

Leo och Albert vågade sig fram till alpackorna i delen där djuren går mer fritt och man får klappa. Det vågade inte jag kan jag säga. Men så är ju jag också en fegis.

Zoo2

Apaaaa!

Zoo1

Ennis åkte karusell för första gången. Inte ens denna vågade jag åka så Johan fick åka med haha. Helt otroligt.

Zoo3

Det här vågade jag! Sandlådan.

Zoo4

Zoo5

Vi hade en jättemysig dag i parken och lyckades slippa regnet. Det blev även en titt på Tobbe Trollkarl på scenen, himla skojigt tyckte mamma (jag alltså) 😀

Framför allt tycker jag att det är himla trivsamt att gå på djurpark för att man kommer iväg men det är inte så hetsigt liksom. Man går där i lugn och ro och barnen får hålla på med ditten och datten. Man glor inte i mobilen och sånt tråkigt som ofta tar upp ens tid, istället njuter man av att bara vara. Och så upplever man allting på barnets villkor och nivå vilket gör att det inte krävs så mycket för att man ska va nöjd och glad. En liten verklighetsflykt. Älskar det.