Så lyckades vi med Bellos inskolning

Nu går han på förskolan, vår Bello. Hur har det gått då? Jomen jättebra. Alltså verkligen jättebra. Okej, det kommer säkert komma ett bakslag och han kommer väl bli ledsen NÅGON gång säkert - Men just nu känns det avlägset som bara den.

Vi hade lite oväntad tur i oturen med Bellos inskolning. Två grejer blev inte alls som vi hade tänkt, men någonstans blev liksom själva inskolningen kanske bättre just på grund av dessa två saker.

  1. Inskolningen sköts fram i drygt en och en halv månad på grund av den här operationen som Bello hade planerad. Eftersom Ennis och Idde drog hem massa förskolebaciller sköts operationen fram flera gånger, även om vi till slut höll alla ungar hemma för att Bello skulle kunna genomgå sin operation. Men till slut blev den av och eftersom jag blev inlagd med Idde på sjukhus fick Johan skippa två dagars jobb i slutet av förrförra veckan och kunde därför börja skola in Bello då.

Det blev ju jäkligt stökigt den här tiden innan han kunde skolas in, jag har inte kunnat jobba och dessutom har Idde varit dålig till och från. Jag har inte haft några föräldradagar kvar så när jag inte vabbat har det varit noll inkomst typ. Men för Bellos del var detta precis perfekt. Det är som att han liksom behövde den där extra en-och-en-halva månaden för att bli helt mogen. För det har hänt så himla mycket med honom den här sista tiden och det känns också mycket tryggare för oss. Nu är han redo.

2. Min mamma, mormor alltså, skolade in Bello de två första dagarna i förra veckan och lämnade/hämtade även på onsdagen. Mamma kom upp för att hjälpa oss eftersom Idde låg på sjukhus för femtioelfte gången och Johan inte kunde hoppa mer jobb på SVT. Om inte mamma kommit hade vi inte kunnat fortsätta Bellos inskolning, då hade jag fått ha barnen på sjukhuset med Idde. Och sen Bello hemma eftersom vi behövde va med honom två dagar på föris den veckan, innan man vinkar.

Det som blev så jäkla bra med att mamma skolade in Bello var att det liksom blev ett mellanting. En trygg person för Bello, men ändå inte hans mamma eller pappa. Dessutom är min mamma förskollärare, och vet preciiiis hur inskolningar går till, så det var helt klart också en fördel.

Kanske hade det varit superlätt att skola in Bello ändå, det kommer vi ju aldrig få veta, men denna varianten var helt perfekt för oss. Bello har gått flera dagar själv nu, och två dagar efter tre-dagars-helg utan minsta problem. Han vinkar hejdå och blir sådär lagom glad när man kommer. Varken superglad eller ledsen för att han kommer på att man varit borta. Äter som en häst och sover gott på vilan. Sprider glädje och har kommit in i gruppen med självklarhet.

Givetvis är det också en fördel att Bello vistats i förskolemiljön under hela sitt liv, vid lämning och hämtning. Han är van vid miljön, personerna och att Ennis och Idde är trygga där. Så det känns verkligen bra.

Jag fattar ju att detta är en rätt sällsynt situation, men kanske ska man inte va rädd för att berätta att det faktiskt kan va bra om en trygg mormor/farmor/morfar/farfar hjälper till med inskolningen. Det kanske finns regler för detta, att förskolorna inte vill det, vad vet jag. Men jag tyckte det var skitbra för min unge. Ett mellanting och inte så stort brott för honom känslomässigt. En mjuk övergång.

Hoppas det har gått fint även för er andra som skolat in era små i höst <3

10

Nu är slajm-videon här! Och barnen jublar!

Kommer ni ihåg att vi gjorde fluffy slime för ett tag sen? Inte? Då måste ni kika på det inlägget HÄR - Sen kan ni kolla på klippet som jag äntligen har klippt klart och lagt på tuben! Så himla roligt att barnen är så stora nu att de kan va så delaktiga i våra YouTube-videos. Speciellt Ennis tycker det är himla roligt.

Så kanske kan vi bli lite mer aktiva där igen, ni är ju några stycken som tycker om att följa oss där <3

Kolla klippet nedan. Barnen är verkligen glada alltså 😀

Och förresten är jag på bättringsvägen nu och det känns SÅ himla skönt. Fasen vad man tappar energi och gnista när man inte är frisk. Håller på å ge upp typ. Sen så fort man börjar må bättre kan man inte förstå att man tänkte ge upp för några dagar sen. MÅSTE hålla mig frisk nu alltså.

14

Inga mål, men Fingertoppskänsla – Ett boktips!

Idag skulle jag ju plita ner mina mål för hösten. Det har jag inte gjort. De behöver sin tid uppenbarligen, för att formuleras på rätt sätt. Men ingen panik! Mål ska ju faktiskt va sådär härligt genomtänkta och så länge de inte är det får de vänta.

Men givetvis kommer de i veckan.

Idag ger jag istället ett boktips! Ett boktips på en bok som jag bara läst en bit ur men som jag ska försöka ta mig tid att fortsätta i. Ni vet, man läser ju inte så mycket nu för tiden. Och det gör inget egentligen, jag har annat som är roligt i mitt liv, men det skulle ändå va liiiite kul att läsa igen.

Här har ni den i alla fall. Henrik Fexeus Fingertoppskänsla -En nödvändig manual i social kompetens. Helt enkelt en bok om social kompetens och hur man kan stärka sin sociala förmåga. På ett brilliant sätt. Läs den. Tyvärr hade jag inte tid att ta en sån snygg instagram-aktig bild med olika små blommor och grejs som ligger runt boken, fick bli kvällskaffet i favvokoppen helt enkelt.

Kan i alla fall också rekommendera Henriks podd, Kan själv, ifall ni inte kan få nog av sånt här.

ps. Jag ÄLSKAR hjälp-till-självhjälp-böcker och annat beteenderelaterat som handlar om en själv sådär, och hur man är mot och med andra. Fler som älskart' ? Tryck hjärtat <3

19

 

3 små tips på Egentid – I smyg!

Veckans tema är ju Egentid - och efter att det har diskuterats lite under veckan har jag förstått att många behöver det men tar sig inte tid till det, andra har sett till att få sin egentid redan från start i princip. Och så får vi ju inte glömma de som faktiskt inte tycker att de behöver tid för sig själva, och det finns ju även många av den typen. Allt är väl bra liksom.

För oss, vi som har nåt den gränsen där vi bara mååååste få tänka lite mer på oss själva, behöver det faktiskt inte va så krångligt och omöjligt som vi kanske tror. För Egentid i all ära, men när det inte går att få till just det där heeelt ensamma finns det faktiskt sätt att se till sina egna behov mitt i allt barnkaos.

Här kommer tre små tips på hur du kan ta dig egentid, eller tillgodose dina egna behov, trots att du har småfolket omkring dig.

  1. Om du sällan hinner duscha, för att du inte tycker att du har tid, bestäm dig för att sätta väckarklockan på en halvtimme tidigare på morgonen. Jag vet att det känns som ett skumt tips när i princip ALLA småbarnsföräldrar lider av sömnbrist. MEN! Det gör energi i längden! För denna halvtimme lägger du helt enkelt på att hoppa in i duschen en bra stund för att sedan göra dig klar för dagen (med kläder, hår, smink eller vad du nu vill göra för att känna dig piffig). Jag lovar att du känner dig piggare sen när kidsen vaknar och du redan är sådär reklam-härlig som man vill va på morgonen (men som man aldrig är).

Viktigt här är att ta med sig allt man behöver in i badrummet från början så man slipper fara ut och greja. Då finns nämligen risken att något barn vaknar och du tvingas avbryta alltihop (som vanligt) eftersom din partner är en segis. Har man allt med sig från början kan man va säker därinne, för vaknar då ett barn är partnern helt enkelt tvungen att gå upp och "ta hand om barn" eftersom du FAKTISKT ÄR MITT I EN DUSCH.

2. Smyglyssna på podd. Detta kanske sticker i någons ögon (eller öron hehe) men det får va. OM det är möjligt - Smyglyssna på en underhållande podcast när ni släckt lampan vid läggning. Vissa har ju en sådan läggning att de släcker, säger godnatt, går ut och sen somnar barnen. Men ni som har det så kanske inte behöver tips på egentid tänker jag (?) 😀

I ALLA FALL - Ni som inte har en sådan nattningssituation utan istället sitter därinne i mörkret och försöker lugna, stryka, klia, vyssa, låtsassova osv - Smyglyssna! Ha så diskreta lurar som möjligt och stäng inte av er helt från barnen (helt omöjligt ändå). Och välj en podcast som inte kräver så hög koncentration eftersom du, trots "smyg-egentid" kommer avbrytas i ditt lyssnande titt och tätt och mer eller mindre.

Jag kör med de briljanta trådlösa öronsnäckorna AirPods från Apple. De släpper igenom lite miljöljud, pausar podcasten så fort du tar ut en snäcka (och sätter igång den igen om du sätter i snäckan inom rimlig tid) och du behöver inte ens ha mobilen i samma rum. De är skitfula men ändå härliga på nå vis. Ganska dyra men väl värda investeringen då de även är toppen när man typ viker tvätt, diskar eller annat där man rör sig mycket och inte vill ha trådar och mobiler hängandes och slängandes på kroppen. Jag älskar dem nästan lika mycket som jag älskar min man. Och så älskar jag min man för att han köpte dem och för att han låter mig knycka dem.

3. Ta dina tillfällen till träning, även om du har barnen med dig. TYP ta en dubbelcykelvagn, en cykelsits för barn och din egen cykel och kämpa dig fram - Kanske fram och tillbaka till förskolan, som för mig tar 15 min enkel väg. Det gjorde jag för första gången idag, med tre barn alltså, och det gick! Trodde först att det skulle bli för tungt, kunde knappt backa med hela ekipaget utan att välta när vi skulle hem från föris.. men sen fick jag in tekniken!

Eftersom jag är så sjukt otränad (även om jag smyger igång så smått om dagarna) vet jag att det kommer kännas i kroppen imorgon. Ser fram emot det alltså. Men! Tillbaka till tipset.

Att ta cykeln istället för bilen/bussen kräver att man bara bestämmer sig, trots att det är lite meck att arrangera osv. Men går man in i det hela med tanken på att man ska få träna (som man så gärna vill få tid till men aldrig får) så blir det en motivation. När du sen sitter där på cykeln köttar du på lite extra, tränar aktivt liksom. Med huvudet också. Så det inte bara blir ett sätt att transportera sig och barnen på. Ta på träningskläder och "va på gymmet". Gärna magväska till mobilen och nycklarna också. Inget konstigt alls.

Kanske inget nytt detta, men jag tror att man kanske ofta glömmer att se de små luckorna i vardagen. Finns det fler luckor som jag inte tänkt på? Kommer ni på någon?

ps. Spana in Ennis nya cykel - Är det kanske den tjusigaste ni sett? Äntligen fick han en riktig som han kan öva på! ds.

24

Sluta med blöja – Så gör vi

Det finns ju en uppsjö av metoder att få barnen att lägga blöjan och börja gå på toaletten eller pottan. Vi har provat en del ska jag säga. Ennis, som snart är 5 år, slutade vid 2,5 års ålder. Blev helt torr på typ två veckor, både dag och natt. Vår 3-åring är en helt annan match.

Vi har gjort allt känns det som. Hon vägrade vårt försök till lite sen babypottning när hon var 1 år. Sen var hon på väg att bli torr kring sin 2-årsdag men la ner det själv. Sen avvaktade vi och så blev hon torr i två veckor när hon var 2,5 ungefär. Och sen gick det åt helsike igen. Senaste halvåret har hon haft blöja igen, men gått på toaletten också. På sista tiden har hon dock blivit bekväm och börjat kissa mer i blöjan och nu kände vi att det var dags att faktiskt ställa lite krav.

Vi har försökt att följa henne och göra det på hennes villkor, för hon är en sån bestämd typ, men nu får vi gå in och bestämma lite faktiskt.

Så nu ska jag ge er mina bästa tips för potträning, utifrån våra erfarenheter. Ingen vetenskaplig grund alls, vi har plockat lite här och där från olika metoder. Hoppas att ni som ska börja, eller som har hållit på och kört fast, kan få lite tips och inspiration.

Efter att ha testat massor är detta den absolut bästa metoden för en drygt 3-åring med starkaste viljan i stan (jag vet att det finns fler sådana, så sug åt er):

  • Klistermärken på en tavla. Barnet får klistra ett klistermärke varje gång hen kissar eller bajsar på toaletten eller pottan. En belöning. En del säger att man inte ska belöna något som ska va naturligt (att gå på toa) men i detta fallet är det bara det som funkar på vårt barn. Vi köpte denna svarta tavlan (som egentligen är en griffeltavla) på Flying Tiger och ett gäng kartor med klistermärken - Toppen! Tavlan hänger på väggen på lilla toan och när vi var i Skåne fick den följa med. Det är alltså bra att ha ett klisterställe som går att ta med, för att få kontinuitet i kisseriprocessen. 

  • Inte ge upp för att barnet säger nej. Efter att ha varit livrädda för att göra toalettsituationen ångestladdad för vårt barn har vi tidigare backat när barnet inte velat, just för att det inte ska bli nå tvång. Det har resulterat i att hon aldrig vill bli torr. Jag tror att man ska va försiktig med att ställa krav för tidigt, men med vår 3-åring har det funkat bra - NU. Det går inte att fysiskt tvinga henne till toan (mer än att bära henne ibland, men då måste hon va med på det lite), men muta funkar jättebra. Och "hota" med uteblivet nånting. Helt opedagogiskt, jag vet, men det skiter vi i. För det funkar. Och sen blir hon såklart glad när hon väl har kissat.

  • Kissklocka. Om man har ett barn som liksom har svårt att hålla tätt och småkissar lite då och då - Gå på toa ofta! Om man har en sådan typ som INTE VILL gå på toa kommer bästa tipset här: Låt barnet välja en alarmsignal på din telefon och sätt alarm. Antingen sätter du nytt alarm varje gång efter att barnet varit på toa (säg 1,5 timme exempelvis), eller sätter du alla alarmen för dagen redan på morgonen. Jag tycker att alternativ ett funkar bäst, för kommer det inget vid ett tillfälle kan man anpassa nästa "kiss-tid" efter det (dvs inte så långt till nästa alarm). Det som är fint i denna kråksång är att barnet tycker att det är roligt med melodin och det blir en ordlös signal om att det är dags att gå å prova. Inte en mamma som tjatar. Om barnet dessutom fått välja melodin själv blir det roligare OCH ett projekt som barnet är delaktigt i.

  • Även om du ställer krav - Följ barnet och låt det va delaktigt. Glöm alla pekpinnar från folk du hört säga att man inte ska göra si eller så - Gör det som funkar för er. Om barnet vill klistra två klistermärken, låt gå. Om du behöver muta med glass, gör det (någon gång, inte alltid såklart). Om barnet tvunget ska kissa på pottan som står där uppe - Gå upp (även om det är mer praktiskt där nere eftersom ni ÄR DÄR osv) - Och jubla om det kommer kiss OM DU VILL DET OCH DET KÄNNS KUL FÖR BARNET. Har också hört att man inte ska göra någon big deal av att det kom kiss, men hallå, om det gör att barnet börjar gå på toa/potta istället för blöja så KÖR. Allt som gör att det känns positivt och blir på barnets initiativ är bra. 

  • Så ha bra utrustning, gärna ett helt jäkla kit! Vi har såndär ring på toaletten nere, det är bra speciellt för nr 2 så man slipper skölja potta. Hänger på en liten krok på väggen så barnet själv kan ta ner den och lägga dit den när det är dags. Uppe har vi en potta, som då även är nere ibland. Pallar i olika former är bra, vi har flera stycken i olika höjder så det ska passa både till toa och handfat. För tvätta händerna ska ju också va lätt att göra efter. Ett hett tips är också att ha en utepotta för panikkissiga barn på sommaren. Också bra när man tränar tidigt med barnen och man ska "fånga" kisset när det går nakna i trädgården.

  • En liten stilig boklåda på toaletten är en bra grej. Speciellt i början när barnen ska ha ro att sitta och försöka. Låt barnet välja böcker, det behöver inte va om bajs. MEN! Om man vill ha särskilda toalettböcker kan jag tipsa om två som vi har (finns säkert massa fler bra, men dessa har som sagt vi).

Bajsmonstret, av Ulrika Casselbrant. Enkel, bra, gullig.

Det kommer inget bajs - Rolig bok med flikar. Också enkel. Inget superpedagogiskt precis, men barnen gillar den.

Som ett sista litet tips: Köp fina underkläder! Det kan va svårt att hitta bra trosor framför allt, men dessa är toppen tycker jag! Lite höga i midjan och går ner lite lite på låret. Mjuka och utan kanter som skär in. Från Kappahl, borde finnas just nu. Det ska ju kännas roligt och fint att ha underkläder istället för blöjor med fotbollar på.

Nu är ju detta skrivet utifrån att man hållit på med toaträning ett tag, så kanske har jag missat några detaljer om det där första försöket. Men generellt tror jag att det viktigaste är att prata med barnet och ha barnet med sig i projektet. Börja kravlöst och lättsamt men ställ mer krav och håll rutiner om det behövs efter ett tag.

För oss går det ganska bra, men det kissas fortfarande lite i trosorna och på natten kör vi blöja ett tag till. Men när förskolan börjar på måndag blir det med trosor och inte blöja. Kommer gå fint!

Hoppas att ni fick lite bra tips och lycka till i toaträsket! Och OM ni gillar denna typen av inlägg - Tryck på hjärtat längst ner! <3 Puss <3

45