Hem

Äntligen har vi skrivit på + En glimt av nya sovrummet!

Hej vänner! Hoppas ni har haft en rolig vecka (har man ens roligt när man är vuxen? Jag vet inte.. jo men det har man ju såklart). Min vecka har varit ganska mysig tror jag. Fick hem min man från mellot och eftersom finalen var i Stockholm bodde han ju hemma om nätterna, så jag fick ha honom lite nära redan under veckan.

Helgen blev såklart mello-präglad (eftersom Johan jobbat med mello fyra år i rad lever vi liksom i den bubblan fullt ut haha) och efter barnens kusins kalas i lördags åkte vi hem och tittade på finalen. När John Lundvik vann tjoade jag av glädje och Ennis slängde sig i soffan och grät för att inte Bishara vann. Han återhämtade sig dock snabbt när han insåg att han ju ändå kunde lyssna och titta på numret hur mycket han ville.

Ni har ju fått följa mitt sovrumsprojekt litegrann, och det har gått sakta men säkert framåt under några veckor här. Man hinner ju liksom inte riktigt göra allt på en dag eller två när man är typ ensam med barnen. Men ni vet hur det såg ut innan - Vit tradig vägg som dessutom var full av märken och skit.

Idag visar jag en liten bit av sovrummet, eftersom det är lite kaos i resten av rummet fortfarande (eller IGEN kan man säga, eftersom vi idag tog hem massa grejs från studion). Det är ett ganska stort projekt för tillfället, att utrymma studion och bestämma vad som ska flyttas hem eller till förrådet, vad som ska skänkas, säljas eller slängas. Så lite mer kaos än vanligt är det ändå här hemma..

Nåja! (Jag märker att jag bara skriver på känn idag. Lite som man tänker, det bara kommer, lite av det ena och lite av det andra. Men jag hoppas ni hänger med ändå).

Nu kom jag nämligen på att jag ju måste berätta vad som hände idag. Idag var dagen då vi skrev slutgiltigt avtal och därmed överlät kontraktet för lokalen till nya hyresgäster. Vid mötet kom det upp en grej som gjorde det hela något svettigt (trots att vi gjort alla rätt osv) men nästan två timmar senare gick vi därifrån med lättat bröst och lokalen "såld".

GRATTIS TILL OSS! Nu kan vi äntligen gå vidare. På fredag lämnar vi nycklarna, så resten av veckan går till att flytta bort grejer och städa. Nu väntar nya spännande tider för oss, och vi fortsätter att rensa i livet för att kunna leva så enkelt, fritt och kreativt som möjligt. SÅ skönt.

Men ja! Tillbaka till sovrummet (haha INGEN ordning på mig idag alltså..)

En liten "halvföre-bild" kan man säga (i uselt lampljus dessutom) där väggfärgen är på plats men dörren och dörrfodren fortfarande inte målade. Jag började med att måla in golvsocklar och tacklister i samma kulör som väggen och sen fortsatte jag alltså med dörrar och dörrfoder. Lite vågligt kan man tycka men OJ vad jag INTE ångrar mig - Det blev SÅ snyggt! Kolla!

Fortfarande asdåligt lampljus, men ändå. Måste göra en sån före/efter-grej ändå ju. Mer naturligt ljus på bilderna nedan (trots lite sudd..). Det blir verkligen en dramatisk känsla när man målar in sådär, lite surrealistiskt på nå vis. Ska se om jag kan ta en lite bättre blid sen, med annat objektiv, där båda dörrarna syns. Om ni vill göra likadant - tänk på att måla med snickerifärg på dörrar och foder så det håller bra och blir snyggt. Lite dyrare men värt i längden.

Den konstiga sladden runt dörren vet vi inte riktigt vad den går till (mycket mystiskt), och vi vågar inte bara ta bort den, så den fick komma tillbaka där den satt och dessutom bli inmålad. Helknäppt, jag vet, men vad gör man. Bättre än vit liksom 😀

Just nu står det diverse möbler längs väggen i sovrummet men det roliga är att möbler som förut inte riktigt kommit till sin rätt hemma hos oss plötsligt blev helnajs till denna väggfärgen. ALLT blir snyggt till denna färgen. Magiskt!

Min lilla byrå som jag fått efter mormor till exempel - Har rött någonsin varit så snyggt? Tror inte det. Och så passade den lilla röda stolen, som jag haft i ateljén och dessutom försökt sälja några gånger, superbra ihop med den. Om det ska stå där fortsättningsvis vet jag inte, jag ska nämligen ha en arbetsplats längs den väggen, men kanske! Snyggt blev det i alla fall så jag njuter så länge det står där.

Sängen har flyttats över till andra väggen i alla fall, för som ni ser på bilden längre upp i inlägget stod den mot denna väggen förut. Jättepraktiskt för oss just då men helt fel för känslan i rummet. Ska givetvis visa er sängen osv senare.

Har ni sett att jag tagit in några kvistar från vår syren i trädgården. De är så späda och gulliga tycker jag, skönt att få lite vår inomhus i alla fall.

Nu är det bara färg precis runt fönstret o sovrummet som saknas. Vi bytte, som ni kanske vet, alla fönster i huset i höstas men det har inte blivit helt bra så vi ska få det åtgärdat om några veckor. Bland annat ska foder bytas ut i sovrummet och därför står jag inte och målar om det ska komma hantverkare och härja några veckor senare. Så lite lite kvar, men SNART klart.

När mina föräldrar var här förra helgen fick jag mina födelsedagspresenter - Riktigt roligt att få fylla år igen faktiskt! Jag fick bland annat dessa underbara fritidsbyxor som jag önskat mig! De är så fantastiska att jag måste anstränga mig för att använda andra kläder. Sköna, snygga och praktiska. ALLT.

Nu ska jag kila upp i sovrummet och fixa lite ordning bland grejerna vi tog hem idag och sätta mitt nya skrivbord på plats. Får se om jag kan få loss Johan från pianot så vi kan hjälpas åt lite. Och så ska vi skåla i lite dricka, för dagens framgång.

Kram på er!

28

Nya tider för mig… och bloggen…

Hej alla fina följare, hoppas att ni har haft en härlig vecka och en grym start på veckan som kommer! Jag har ju inte varit inne och härjat här på bloggen på EN HEL vecka - och det finns anledningar till det. Det är även en del av min nya plan för mina sociala kanaler.

"Vaddå??" Tänker ni. Jo.

Jag kommer från och med nu publicera ett inlägg i veckan här på bloggen. Inte varje dag, som jag i perioder gör, och inte heller var tredje vecka (som jag också har haft perioder av). Det blir ett inlägg varje måndag, och där delar jag med mig av veckan som varit, planer och tankar för framtiden, roliga nyheter, känslor kring familjelivet, fina bilder osv osv - ALLT som jag brukar vilja dela med mig av, men nu lite mer paketerat!

Tänk lite som en podd eller ett TV-program där man släpper ett avsnitt i veckan. Varför skulle man inte kunna blogga på samma sätt?

Det tror jag att man kan! För...

... det blir mer hanterbart för mig att hålla igång bloggen. Ni vet ju att jag lever i ett lite speciellt läge med jobb och karriär just nu, och har det lite knivigt med tiden. Svårt att veta vad man ska, och KAN, lägga som prio och det är ofta som sådant som inte genererar direkta pengar får gå bort. Det blir därmed svårt att hålla kontinuitet i bloggen och jag känner mig tyvärr ofta jagad och "tvungen" att blogga och får då göra det sent på kvällen när jag egentligen inte orkar.

Jag vill ju så gärna blogga, och upplever dessutom att både jag och ni tycker att det är mer engagerande här inne nu för tiden, men när det blir ett outtalat krav tappar jag lusten och börjar fundera över mina "varför" osv.

Och som vanligt när jag svajar, svajar även ni som följer - och det blir en tråkig cirkel där allt går åt fel håll. Jag tappar bort mina läsare och därmed försvinner gnistan.

Så därför är jag nu SÅ GLAD över att jag kommit på hur jag ska göra! Ett inlägg i veckan innebär att jag kan göra stora maffiga inlägg om jag vill och har möjlighet, eller mindre snabba om tiden är knapp. För då har jag ändå en hel vecka på mig liksom. Och det är bara en dag jag behöver ha "kravet" (förstå mig rätt) att blogga. Jag behöver inte känna varje kväll efter nattning att resten av kvällen ska gå till blogg, när jag egentligen behöver vika tvätt eller vill göra något annat.

Dessutom är det bra för er som läser och följer. För då vet ni. Ni vet att det är på måndagar det dyker upp något nytt här. Och så har ni dessutom en hel vecka på er att trilla in och läsa, för jag vet att många av er som följer mig har mycket att stå i med familj och jobb osv. Då kan man ta det lugnt liksom 😀

Vad tror ni om upplägget? Kan det funka eller kommer man tröttna för att det är för sällan?

Ps. Jag kommer kanske ändå kika in någon gång mitt i veckan om jag får feeling eller har något som jag bara MÅSTE berätta. Men annars finns jag ju alltid på Instagram, både i flödet och på stories, och tänker att man kan få följa det dagliga där. Ds.

33

Han och jag – Så lever vi just nu

Minns ni att vi hade femårig bröllopsdag i september förra året? Och att jag överraskade Johan med att vi skulle bli fotade av min vän Johanna som är fotograf under namnet Wolff Weddings? Ni minns såklart, det var ett sånt fint dygn vi fick tillsammans, med övernattning på slott å allt!

Men så kom jag på i dagarna att jag bara visat några av bilderna från fotograferingen! Så här kommer massa fina bilder som Johanna tagit, varvat med tankar om min och Johans relation just nu. Och Johanna är ju bröllopsfotograf, så om det är någon som blir nyfiken - kika in på Wolff Weddings och se fler av Johannas underbara bilder <3

För tillfället ses jag och Johan väldigt sällan. Har vi tur blir det en gång i veckan, med ibland går det det nästan två veckor. Och nej, vi har inte separerat, såklart! Men de jobb som har kommit till oss nu under våren har varit Johans. Och just nu jobbar han med två projekt som båda innebär resor, mest inom Sverige men för långt ifrån hemma för att vi ska kunna bo ihop.

Så vi är ifrån varandra mycket just nu, under sex veckor. Det blir mycket jobb för Johan, och mycket familj för mig. Och det går bra, vi har gjort det förr. Men vi lever lite som i olika världar. Jag bygger upp vardagen efter mina villkor här hemma medan Johan är ganska bortkopplad från familjelivet just nu.

Och vi är ju, som ni vet, i en förändringsfas just nu. Vi gör förändringar i företaget och vårt arbetsliv och framtiden är lite oviss. Spännande men oviss. Och jag har det lite tufft i knoppen nu, det är mycket som rör sig där uppe, men ändå tycker jag att vi får ihop det.

Givetvis önskar varken Johan eller jag att vår situation ska va såhär uppdelad och... gammeldags liksom. Jag är hemma med barnen medan Johan jobbar. Men för oss gäller det att hela tiden anpassa oss efter vilka jobb som kommer till oss, och då kan det bli såhär.

Men vet ni vad hemligheten är, för att få det att funka?

Acceptans. Och förståelse.

Att acceptera att situationen är som den är, ÄR nödvändigt. Annars blir man missnöjd, bitter, enkelspårig och oflexibel. Ledsen, arg och deppig. Att acceptera betyder inte heller att det alltid måste va som det är nu - Om ett år kanske det ser annorlunda ut. Det viktiga är att ha ett öppet sinne och va flexibel på lång sikt. En dag blir det plötsligt min tur att jobba mer, och Johans tur att äntligen få spendera mer tid med barnen.

Som han längtar efter det.

Och så förståelse. Förståelse för den andres vardag och verklighet. Vi lägger mycket energi i det vi ägnar oss åt, och en klassiker är ju att den som jobbar mest tycker att den som har hand om familj och hem har det "lyxigt" - och tvärtom. Men vi ser det aldrig så. Vi vet att det är lika krävande båda delar. Att ta hand om fyra barn, hem och hus ensam är rätt tufft ibland. Och att jobba 12 timmar i sträck nästan utan paus, bära tung utrustning från plats till plats och alltid ha koncentrationsläget på - det är också tufft.

Men om vi kan sätta oss in i den andres verklighet blir det bra. Vi stöttar varandra och försöker ge den andre vad den behöver. Och när Johan är hemma försöker vi vara tillsammans så mycket det går. Vara nära och inte ha för höga förväntningar på hur det ska va när vi ses.

Så är det för oss just nu. Men snart kan vi börja på ännu ett nytt kapitel, och det ser jag verkligen fram emot. Det är alltid spännande att leva ihop med Johan, vi vet aldrig vad vi hittar på! 😀

43

Att aktivt låta livet ta en annan vändning

Vet ni. Jag är ändå så jäkla stolt över att ha vågat fatta detta beslutet. Att aktivt låta livet ta en annan vändning, även om det är jobbigt. Jag skulle kunna klamrat mig fast ytterligare en tid, om jag verkligen hade velat, men både jag och Johan kände så starkt att vi var tvungna att göra denna förändringen för att inte köra fast helt. Dels ekonomiskt men framför allt motivationsmässigt (finns det ordet ens..?).

Redan nu känner jag att det börjar hända saker i mig, även om jag stundvis tycker det är ganska jobbigt att vara i detta mellanläge som är. Snart hoppas jag att vi kan få de sista bitarna på plats med överlåtelsen av lokalen för det är då som jag kan gå vidare på riktigt. Nu när beslutet är fattat vill jag nämligen inget hellre än att avsluta detta kapitlet.

Vi håller på att successivt sälja av grejer, flytta hem och köra saker till förrådet. Det är ganska skönt att göra sig av med saker och liksom rensa lite i livet. Det är det jag gillar med tiden som är just nu. Att rensa upp och förenkla. För att kunna "börja om" lite.

Jag är så otroligt lycklig att ha denna personen i mitt liv. Han är min partner i allt och vi driver vårt liv som ett stort kreativt projekt. Och det är så himla roligt. Imorgon tänkte jag plita ner några ord om vår relation just nu, vad som är positivt med situationen och vilka utmaningar vi har <3

Jag har också lite nya planer på gång, som jag hoppas kunna dela med mig av till er snart. Om jag vågar. Vi får se!

45

Projektet har börjat, denna färgen blir det i sovrummet!

Halloj! Idag började jag på måleriprojektet här hemma - Sovrummet ska ju få ny färg! Men det blev inte riktigt som jag tänkt... Precis när jag skulle sätta igång ringde de från förskolan och sa att Bello var lös i magen, så det var bara att sätta sig i bilen och köra och hämta allihopa.

När vi kom hem var det mat och sen sovdags för Bello, så vi tajmade ändå ganska bra trots allt. För det gjorde att jag faktiskt kunde måla.

Bello verkar ha reagerat på gårdagens mat (med bönor och kikärtor mm) för han har matlust som vanligt och är pigg och glad. Så det blir nog förskola för alla imorgon igen.

Här har vi sovrummet i förmiddags, innan jag började. Vi har möblerat om ganska friskt där inne senaste året så detta är verkligen inget som har varit permanent. Garderoberna har på sista tiden stått i mitten av stora väggen, med klädställningarna på vardera sida. Och så Bellos säng där till höger där garderoberna står nu. Men i natt fick han sova inne hos Ennis och Idde.

Vi har funderat hit och dit med kommande möblering här och jag har fortsatt funderingarna själv idag när Johan varit i Göteborg. Och just nu är planen att flytta tillbaka sängen med sänggaveln mot andra väggen, så man ser sängen när man kommer in. Det blir mer rätt för rummet och känslan man vill åt när man kommer in i ett sovrum. Och jag tror att jag fått till det med planeringen av resten som ska få plats i rummet...

På stunden Bello sov hann jag göra första strykningen av dessa två väggar och ikväll ska jag göra andra (när barnen sover). Det är nämligen mot dessa väggar garderoberna kommer stå, så de är prio eftersom vi ska byta garderoberna imorgon.

Väggarna i vårt sovrum är målade med nån strukturfärg som är skittaggig och jag har svurit många gånger över såriga knogar som man råkat dra i. Egentligen skulle vi vilja bli av med det, men det blir för stort projekt att plasta in möbler och slipa ner. Så jag målar på. Och jag gillar faktiskt strukturen mer och mer, men hatar fortfarande att man skadar sig... Skitsamma!

Lampknappar och vägguttag bytte vi i hela huset för ett tag sen, och det ska bli skönt att de äntligen får komma till sin rätt.

Okej, vill ni se vilken kulör det blir?!

Här är den! Fotad i kvällsljus tyvärr, men ändå. Fin va? Självklart kan man inte riktigt bedöma på en titt ner i en färgburk, men man ser ju att det inte är rosa eller gul färg i alla fall. Nyansen hittade jag hos Jotun men köpte den sen från Beckers faktiskt. Tydligen kunde de bryta en exakt likadan som Jotuns på Bauhaus, och eftersom jag faktiskt behövde va lite ekonomisk denna gången blev det Beckers.

Kulören heter Pilasterblå 4017

Och nu sitter som sagt första lagret där. Tänk vad det alltid blir annorlunda när det kommer upp, även om man sett rum på bilder så blir det ändå eget i det rum man målar. Men attans vad fint det kommer bli alltså! Jag är så glad att jag äntligen gör detta, och kan inte för mitt liv fatta att vi bott här i fyra år utan att måla väggarna. Men ja.. vi har ju haft en del annat för oss i och för sig...

Barnen gillade färgen jättemycket och tyckte att det var spännande att följa arbetet. De är ju ganska pyssliga och intresserade av vackra saker, så det känns himla kul för en sån som mig <3 Här ser färgen helt annorlunda ut, så det blir verkligen spännande att se hur den beter sig när alla möbler och detaljer kommer på plats.

Som ni ser är socklarna jätteslitna och idag bestämde jag mig för att måla dem, taklisterna och dörrfodret i samma färg som väggen. Så imorgon blir det en sväng till Bauhaus igen för att köpa snickerifärg, för att resultatet ska bli så hållbart som möjligt. Sen får vi se om dörrarna även målas in i samma nyans eller kanske en annan... Man vet aldrig vad som flyger i mig 😀 Spännande!

Kram på er!

21